- Sverige är världsledande inom antennteknik, säger Per-Simon Kildal. Fasstyrda antenner, flerlobsantenner och multimediaantenner slår snart igenom.


- Den snabba utvecklingen inom mobiltelefonin har bidragit till att driva fram antennforskning och antennindustri, säger Per-Simon Kildal, professor och ledare av antenngruppen på Chalmers tekniska högskola.

- Förr i tiden inriktades forskning och industri mot stora och dyra antenner med tillämpningar inom militär och rymdindustri. Idag masstillverkas mobilantenner, basstationsantenner och radiolänkar mellan basstationer i Sverige.

Enligt norskfödda professor Kildal är Sverige världsledande inom branschen.

- Förbättrad beräkningsteknik, kort utvecklingstid och massproduktionsmetoder har lett till stora framsteg inom antennteknik för svensk industri, men det finns mycket kvar att göra.



Multimedia på 20-30 GHz


Morgondagens nya tillämpningar öppnar dörren för nya och spännande antennlösningar.

- Multimediaantenner för Internetbruk i hemmet kommer att slå igenom om några få år. En terminal och en takmonterad reflektorantenn, skall sända och ta emot signaler från satelliter på frekvenser runt 20-30 GHz.

Andra produkter blir diversitetsantenner till basstationer och mobiltelefoner.

- Diversitet innebär att man har två eller flera antenner som tar emot samma signal på olika sätt. Ett exempel är polarisationsdiversitet där antennerna tar emot signaler med olika polarisation. Resultatet är ökad mottagningsförmåga.

Andra kommande produkter är flerlobsantenner och fasstyrda antenner för basstationer i mobiltelefonisystem.

- Flerlobsantenner har lober som pekar i flera olika riktningar samtidigt. Fördelen är att de kan ta emot signaler från flera mobiltelefoner på samma frekvens.

- I flerlobsantenner med fasta lober måste mobilen byta lob när den flyttar sig från täckningsområdet. Med fasstyrda antenner å andra sidan kan loben, eller loberna, följa mobilen medan den flyttar sig.

Kildal tror även att inbyggda antenner i mobiltelefoner kommer att bli populärt.

Hur lång tid det kommer att dröja innan dessa idéer blir vardagsmat kan han inte säga, men en sak är han säker på - Sverige kommer att hänga med i utvecklingen.

Behovet finns även för att förbättra existerande antenner. Ett exempel är reflektorantennen till Ericsson Microwaves "minilink". Minilink är ett radiolänksystem för kommunikation mellan basstationer. Den kan även sända signaler från en basstation till en centralnod, som kombinerar signaler från flera basstationer och sedan skickar de vidare.

Systemet arbetar med höga frekvenser. Det gör att antennerna är mindre än i traditionella länksystem. Oftast är de så kallade reflektorantenner med diameter mellan 30 cm och 3 m, och för frekvenser mellan 7 och 38 GHz. Varje år produceras runt 40 000 minilinksystem.

Idag forskar Chalmers antenngrupp huvudsakligen kring antenner till mobiltelefoner och basstationer. Man utvecklar stora beräkningsprogram och konstruerar testantenner.

Antenngruppen har starka kopplingar till industrin och de flesta forskningsprojekt är industristödda. Gruppen har även nära samarbete med andra högskolor i Europa, USA och Japan.



Bättre industristöd i Sverige


Per-Simon Kildal är nöjd med forskningens täta koppling till industrin. Bättre industristöd var en bidragande orsak för Kildal att flytta från Trondheim till Göteborg 1989. Trots det är forskningsmedlen ett ständigt problem.

Forskarna väntar hoppfullt på beslutet om ett nytt antennprogram från Stiftelsen för strategisk forskning. Det programmet ska utöka antennutbildningen och forskningen till fem högskolor runt om i landet. Det skulle ge området ett stort lyft.

Chalmers var länge den enda svenska högskola som bedrev elektromagnetisk antennforskning. Kildal är ansvarig för grundutbildningen inom antennteknik och har tagit fram ett kurskompendium samt ett övningspaket i Mathcad.

- 1989 fanns endast femton anmälda elever till grundkursen i antennteknik. Idag har Chalmers antennkurs mellan 40 och 50 studenter, och många fortsätter med att göra sitt examensarbete i antennteknik, säger Per-Simon Kildal, som sedan ber om ursäkt för att svara i telefonen.

- Ja, det var Ericsson igen, skrattar han.

Antenningenjörer är mycket attraktiva på svenska arbetsmarknaden. De flesta som forskar inom antennteknik på Chalmers går vidare till Ericsson Microwave eller Saab Ericsson Space, men även till företag utanför Chalmerstrakten som Allgon, Moteco och Ericsson Mobile Communications.

- Vissa perioder anställer antennföretagen alla de kan få tag i som har läst en antennkurs. De ringer till mig, desperat letande efter antennkompetens.

Susan Kelly