Ny kontaktdonsstandard klarar 3 GHz till bildskärmen och har 30 ben för andra signaler


Titta noga på kontakten på bilden. Med största sannolikhet kommer en sådan kontakt att finnas i din dator om några år. Den följer en ny standard - Vesa EVC - och klarar de krav som ställs på en multimediadator.

I rask takt kommer nu genombrottet för ett antal nymodigheter i PC-världen som var och en frestar på dagens kabelhärvor. Skärmar i 21-tumsformat, nya bussar som Intels USB och IEEE 1394, Windows-95 med plug&play, 3D-grafik, bildkommunikation och stereoljud i CD-klass, allt detta ökar kraven på kablage och kontaktdon.

Problemen har hittills tacklats med separatlösningar. Skärmar som kommunicerar med 200 MHz har anslutits med, till exempel, tre koaxialkontakter. Dyrt och kabelkrävande.

Men nu ser industrin ut att ha enats om en förändring. De 280 medlemsföretagen i organisationen Vesa, Video Electronics Standards Association, har tagit fram standarden Vesa EVC, Enhanced Video Connector. Förespråkarna för EVC lovar billigare datorer och tillbehör, färre sladdar och högre prestanda. Inga dåliga löften.



Samma kåpa som D-sub


Ytligt sett påminner EVC onekligen om dagens vanliga 15-bens D-subkontakter. Men likheten består bara i höljet. Att EVC ryms i samma kåpa som en D-sub är onekligen en prestation av utvecklarna.

EVC-kontakten klarar videosignaler till bildskärmen upp till 2 GHz, där dagens system bara klarar 150 MHz. Och EVC har 30 ben för andra signaler, såväl analoga som digitala. Bussarna USB och IEEE 1394 har sina egna ben, liksom ljudkanaler, batteriladdning och synkronisering.

Standarden klarar också videosignaler typ Pal och NTSC. Och när utvecklingen tar nya steg finns två reservben att tillgå.

En minimal EVC-konfiguration består av videosignaler och kommunikation mellan skärm och dator enligt DDC, Display Data Channel, en annan Vesastandard. Den övre gränsen för vad systemet klarar definieras snarare av vilken buss man använder. USB tillåter exempelvis bara ett begränsat antal seriellt anslutna enheter.



Färre sladdar


Men EVC ska inte bara lösa problemen med höga frekvenser och nya bussar. En bärande tanke är att minska de kabelhärvor som idag hänger bakom så gott som varje arbetsplats, och som bara blir fler och fler i takt med att multimediafunktionerna byggs ut. Högtalare, videokamera, skrivare, skanner - allt ska ha sitt eget kablage. Inte nog med att det blir fult, trassligt och smutsalstrande, det blir dyrt också.

Lösningen enligt Vesa, som utvecklat EVC, är att låta bildskärmen vara navet i kabelhärvan i stället för datorn, som idag. En enda EVC-förbindelse är allt som behövs mellan bildskärm och dator.

Övriga sladdar behöver inte gå längre än till bildskärmen, som ju för det mesta ändå står centralt placerad på skrivbordet. Om man dessutom låter ingångarna för musen och tangentbordet sitta på framsidan

Det är här ekonomin kommer in. Kontaktdonstillverkarna hävdar att den fördyring som EVC medför mer än väl kompenseras av färre och kortare sladdar. En EVC- kontakt kommer troligen att kosta runt 10 kronor när industrin fått upp volymerna. Idag ligger priset runt 30 kronor.

Tio kronor för en kontakt kanske inte låter så mycket, men prispressen är ju som bekant hård i PC-branschen.



Massiv industribackning


Alternativen till EVC kostar ännu mer. Ska man upp i frekvens ovanför D- subdonens gräns på 150 MHz så finns i princip bara två andra lösningar, koaxialkabel och så kallad 13W3, en kontakt med tre minikoaxanslutningar och tio signalben. Båda dessa kostar betydligt mer än EVC, och 13W3 är inte ens standardiserad.

Marknadens första EVC-kontaktdon lanserades nyligen av Molex under namnet Microcross. På det företaget tänker man tillverka 75 000 don i år för att nästa år öka takten till 5 miljoner don. Sådant gör man inte utan väl grundade förhoppningar på en ökande marknad.

De andra stora kontaktdonsföretagen är inte långt efter. AMP har licensierat Molex design, och JAE sägs snart ha produkter framme. Produkter väntas också från bland annat Sverigeaktuella Berg Electronics.

Bildskärmar som följer standarden är på gång från en uppsjö företag, bland andra Toshiba och Hitachi. Datorer kommer från ICL, Compaq, IBM, Texas Instruments och Hewlett-Packard. Den här standarden kommer att slå igenom på ett skrivbord i din absoluta närhet, var så säker.

Adam Edström