About / Advertise
En miljard i ökade kostnader för Ericsson och uppskattningsvis en miljard till för övriga industrin. Det blir notan för Sverige på grund av bristen på tantalkondensatorer och flashminnen.
De högt uppdrivna halvledarpriserna - i vissa fall akut brist - kostar Ericsson en miljard kronor, uppger koncernen i sin kvartalsrapport. Det torde innebära att det totalt för svensk industri blir fördyringar runt det dubbla.
Ericsson står visserligen för runt 70 procent av komponentförbrukningen i Sverige. Men i kraft av sin storlek har man bättre villkor än övriga industrin, möjligen med undantag av internationella kontraktstillverkare som Flextronics.
- Två miljarder låter rimligt, säger Lennart Uhlmann på komponentleverantörernas organisation IM-föreningen.
Bristen är störst på tantalkondensatorer och flashminnen. Men Ericsson hävdar att man får de komponenter man behöver, såväl till basstationerna som till mobiltelefonerna, de två produkter som tack vare sina stora volymer är hårdast drabbade.
- Visst är det tufft, men bristen har hittills inte lett till något produktionsbortfall, säger Jan Ahrenbring, informationsansvarig på Ericsson Mobile Communications.
Han dementerar de uppgifter som förekommit i medierna om flera dagars stillestånd i mobiltelefonfabrikerna i Kumla och Brasilien.
- Mig veterligen har ingen fabrik stått stilla på grund av komponentbrist, säger han.
Tantalbristen är värst för Ericsson. Och det problemet kan vara i tre år till.
Det tror åtminstone Lennart Uhlmann, efter att ha diskuterat komponentbristen på en konferens med europeiska motsvarigheter till IM-föreningen.
- Det handlar om råvarubrist, säger han.
För Ericsson är flashminnesbristen inte lika akut som tantalbristen. Tidigare i vår skrev man ett flerårigt avtal med Intel om flashleveranser, och det har gett resultat redan trots att det formellt inte gäller ännu.
- En leverantör som vi skrivit avtal med missgynnar oss knappast strax innan avtalet träder i kraft, säger Ahrenbring.
Han tror inte heller att Ericsson drabbas hårdare än Nokia, utan menar att leverantörerna inte är intresserade av att marknadsledaren befäster sin dominans. Däremot säger han att Ericsson, Nokia och Motorola nog har det lättare än övriga tillverkare.
Ericsson står visserligen för runt 70 procent av komponentförbrukningen i Sverige. Men i kraft av sin storlek har man bättre villkor än övriga industrin, möjligen med undantag av internationella kontraktstillverkare som Flextronics.
- Två miljarder låter rimligt, säger Lennart Uhlmann på komponentleverantörernas organisation IM-föreningen.
Bristen är störst på tantalkondensatorer och flashminnen. Men Ericsson hävdar att man får de komponenter man behöver, såväl till basstationerna som till mobiltelefonerna, de två produkter som tack vare sina stora volymer är hårdast drabbade.
- Visst är det tufft, men bristen har hittills inte lett till något produktionsbortfall, säger Jan Ahrenbring, informationsansvarig på Ericsson Mobile Communications.
Han dementerar de uppgifter som förekommit i medierna om flera dagars stillestånd i mobiltelefonfabrikerna i Kumla och Brasilien.
- Mig veterligen har ingen fabrik stått stilla på grund av komponentbrist, säger han.
Tantalbristen är värst för Ericsson. Och det problemet kan vara i tre år till.
Det tror åtminstone Lennart Uhlmann, efter att ha diskuterat komponentbristen på en konferens med europeiska motsvarigheter till IM-föreningen.
- Det handlar om råvarubrist, säger han.
För Ericsson är flashminnesbristen inte lika akut som tantalbristen. Tidigare i vår skrev man ett flerårigt avtal med Intel om flashleveranser, och det har gett resultat redan trots att det formellt inte gäller ännu.
- En leverantör som vi skrivit avtal med missgynnar oss knappast strax innan avtalet träder i kraft, säger Ahrenbring.
Han tror inte heller att Ericsson drabbas hårdare än Nokia, utan menar att leverantörerna inte är intresserade av att marknadsledaren befäster sin dominans. Däremot säger han att Ericsson, Nokia och Motorola nog har det lättare än övriga tillverkare.
Adam Edström
