About / Advertise
Kan ett litet okänt svenskt företag med 25 anställda hävda sig gentemot halvledarjättarna? Ta fram Bluetoothkretsar som är smartare, har lägre effektförbrukning och är lättare att bygga in i verkliga tillämpningar? På Spirea i Kista är man övertygad om det.
- Vi kommer att ta fram både komponenter, IP-block och hela system, berättar Mohammed Ismail, professor från Ohio State University som grundade Spirea tillsammans med sin svenske kollega Håkan Olsson för två år sedan.
- Vi ser oss inte som konkurrenter till de stora företagen. Tvärtom, vi vill samarbeta, säger Olsson.
Som Elektroniktidningen tidigare berättat har man planer på att redan nästa år lansera en enchipslösning för Bluetooth, gjord i CMOS. Men planerna är mycket mer elaborerade än så.
Fokus ligger på lågeffekt, och en stor del av optimismen beror på Ismails och Olssons dokumenterade förmåga att i CMOS konstruera strömsnåla kretsar med såväl analoga som digitala delar.
- De flesta Bluetoothkretsar är långt ifrån optimalt konstruerade. Visst, de uppfyller specifikationen, men de drar för det mesta onödigt mycket ström, säger Ismail.
- Den Bluetoothradiokrets vi tagit fram är, så vitt jag vet, den strömsnålaste i CMOS som finns idag. Vi kommer definitivt att vara konkurrenskraftiga när det gäller effektförbrukningen, säger han.
Automatiskt strömsparläge
Exakt hur strömsnåla Spireakretsarna ska bli vill han dock inte berätta. Men konstruktörerna kommer att ta till varje trick som finns och några till. "Smart power", där delar av kretsen själv känner av när den behövs, och automatiskt försätter sig i strömsparläge då den inte används, är en viktig metod. Här har man en patentansökan inne.
- Jämfört med exempelvis GSM
är specifikationen för Bluetooth ganska flexibel. Vi vet ganska väl
hur vi ska utnytt-ja detta, det som återstår är relativt rättframt konstruktionsarbete snarare än teknikutveckling, säger Olsson.
Förra året modifierades också specifikationen, vilket underlättar för Spirea. Bland annat sänktes kraven på fasbrus i de faslåsta slingorna, PLL-erna, liksom kraven på hur mycket de spänningsstyrda oscillatorerna fick driva i frekvens.
Nollkretslösningar
En intressant detalj i Spireas vision är möjligheten att bygga in Bluetoothfunktioner i andra kretsar,
och på så sätt får fram "nollkretslösningar". I exempelvis en GSM-telefon kan man, enligt Ismail, bygga in Bluetooth utan några extra chips. Funktionerna kan i stället byggas in
i GSM-kretsarna.
- Vi har lämnat in patentansökan på en multistandardlösning av detta slag, säger Ismail.
En lösning med två kretsar för såväl GSM och Bluetooth behöver inte bli särskilt mycket större än dagens GSM-chipset, hävdar han, eftersom många funktioner kan delas. Radiokretsen blir förvisso mer komplicerad, eftersom den analoga hårdvaran måste styras digitalt. Men kiselytan borde inte bli mycket större här heller. Och att det är tekniskt möjligt råder det ingen tvivel om.
- Vi kan ta fram blandat analog-digitala kretsar som kan programmeras till att variera bandbredd, förstärkning och andra parametrar, säger Ismail självsäkert.
Spirea har i dagsläget två produkter nära lansering: en radiokrets och ett gränssnitt som ska göra att alla radiodelar och basbandsdelar för Bluetooth ska kunna arbeta tillsammans trots att de är av olika fabrikat. Gränssnittet ska både implementeras i kisel och säljas som IP-block.
Spireas närmaste framtid är ganska rakt utstakad, med en tydlig plan för lanseringar av Bluetoothkretsar, enchipslösningar, IP-block och färdiga produkter inom telekom och medicinsk teknik.
- Marknaden kommer att ta fart nästa år. ännu finns ju knappast några Bluetoothprodukter att köpa, men nästa år är vi med i racet.
På längre sikt är ambitionen ännu större - kompetensen inom trådlös teknik ska inte bara implementeras i Bluetooth.
- Vi har ett lysande läge just nu, rent tekniskt. Hur det går för företaget hänger bara på vår egen förmåga att genomföra det vi tänkt, säger Mohammed Ismail.
Håkan Olsson nickar instämmande.
- Vi ser oss inte som konkurrenter till de stora företagen. Tvärtom, vi vill samarbeta, säger Olsson.
Som Elektroniktidningen tidigare berättat har man planer på att redan nästa år lansera en enchipslösning för Bluetooth, gjord i CMOS. Men planerna är mycket mer elaborerade än så.
Fokus ligger på lågeffekt, och en stor del av optimismen beror på Ismails och Olssons dokumenterade förmåga att i CMOS konstruera strömsnåla kretsar med såväl analoga som digitala delar.
- De flesta Bluetoothkretsar är långt ifrån optimalt konstruerade. Visst, de uppfyller specifikationen, men de drar för det mesta onödigt mycket ström, säger Ismail.
- Den Bluetoothradiokrets vi tagit fram är, så vitt jag vet, den strömsnålaste i CMOS som finns idag. Vi kommer definitivt att vara konkurrenskraftiga när det gäller effektförbrukningen, säger han.
Automatiskt strömsparläge
Exakt hur strömsnåla Spireakretsarna ska bli vill han dock inte berätta. Men konstruktörerna kommer att ta till varje trick som finns och några till. "Smart power", där delar av kretsen själv känner av när den behövs, och automatiskt försätter sig i strömsparläge då den inte används, är en viktig metod. Här har man en patentansökan inne.
- Jämfört med exempelvis GSM
är specifikationen för Bluetooth ganska flexibel. Vi vet ganska väl
hur vi ska utnytt-ja detta, det som återstår är relativt rättframt konstruktionsarbete snarare än teknikutveckling, säger Olsson.
Förra året modifierades också specifikationen, vilket underlättar för Spirea. Bland annat sänktes kraven på fasbrus i de faslåsta slingorna, PLL-erna, liksom kraven på hur mycket de spänningsstyrda oscillatorerna fick driva i frekvens.
Nollkretslösningar
En intressant detalj i Spireas vision är möjligheten att bygga in Bluetoothfunktioner i andra kretsar,
och på så sätt får fram "nollkretslösningar". I exempelvis en GSM-telefon kan man, enligt Ismail, bygga in Bluetooth utan några extra chips. Funktionerna kan i stället byggas in
i GSM-kretsarna.
- Vi har lämnat in patentansökan på en multistandardlösning av detta slag, säger Ismail.
En lösning med två kretsar för såväl GSM och Bluetooth behöver inte bli särskilt mycket större än dagens GSM-chipset, hävdar han, eftersom många funktioner kan delas. Radiokretsen blir förvisso mer komplicerad, eftersom den analoga hårdvaran måste styras digitalt. Men kiselytan borde inte bli mycket större här heller. Och att det är tekniskt möjligt råder det ingen tvivel om.
- Vi kan ta fram blandat analog-digitala kretsar som kan programmeras till att variera bandbredd, förstärkning och andra parametrar, säger Ismail självsäkert.
Spirea har i dagsläget två produkter nära lansering: en radiokrets och ett gränssnitt som ska göra att alla radiodelar och basbandsdelar för Bluetooth ska kunna arbeta tillsammans trots att de är av olika fabrikat. Gränssnittet ska både implementeras i kisel och säljas som IP-block.
Spireas närmaste framtid är ganska rakt utstakad, med en tydlig plan för lanseringar av Bluetoothkretsar, enchipslösningar, IP-block och färdiga produkter inom telekom och medicinsk teknik.
- Marknaden kommer att ta fart nästa år. ännu finns ju knappast några Bluetoothprodukter att köpa, men nästa år är vi med i racet.
På längre sikt är ambitionen ännu större - kompetensen inom trådlös teknik ska inte bara implementeras i Bluetooth.
- Vi har ett lysande läge just nu, rent tekniskt. Hur det går för företaget hänger bara på vår egen förmåga att genomföra det vi tänkt, säger Mohammed Ismail.
Håkan Olsson nickar instämmande.
Adam Edström
