- Vi har bara tagit första steget på trappan till det smarta hemmet, säger Magnus Jenssen på konsultföretaget Lime Consulting.

Tillsammans med bland annat teleoperatören Utfors, nätverkstillverkaren Cisco och säkerhetsföretaget RSA har hans företag tagit fram en konceptlägenhet i Stockholm för vad han väljer att kalla det uppkopplade hemmet. Utgångspunkten har varit att alla prylar ska gå att plocka direkt från affärshyllan. Och då går det inte att få så mycket intelligens.

Fokus i lägenheten ligger på informationsöverföring och kommunikation, både inom hushållet och med yttervärlden. I varje rum finns tillgång till en dataskärm som är uppkopplad mot Internet.

Lägenheten har en egen webbsida där de boende kan styra funktioner som larm, övervakningskameror och persienner. Mycket av tekniken är hämtad från industrin snarare än ifrån hemelektronikbranschen.

- Jag tror på att använda beprövade standarder som man vet fungerar, säger Magnus Jenssen.

Säkerheten är central för det uppkopplade hemmet. Både för driftsäkerhet och skydd mot intrång, såväl fysiska som via datanätet. Naturligtvis finns ett fjärr- och tidsstyrt låssystem för dörrar och fönster, men också ett rörelselarm och sensorer för översvämnings- och brandlarm. Intressantare är kanske systemet för datasäkerheten som bygger på ett RSA-system med öppna nycklar. Systemet används både för att få tillgång till inställningsmöjligheterna i huset och för att ge en säker digital signatur för att till exempel få tillgång till en arbetsgivares datanät via hemarbetsplatsen.

Problemet med att få igång det smarta hemmet ligger, enligt Magnus Jenssen, inte så mycket i tekniken som i att hitta affärsmodeller och kunna ta betalt för de olika tjänsterna.

För att huset ska ta steget från att vara uppkopplat till att verkligen vara intelligent krävs en högre grad av integration mellan hushållsapparater och rena förbrukningsvaror.

För att kylskåpet till exempel ska kunna veta när det är dags att köpa ny mjölk tror Magnus Jenssen att det är nödvändigt att mjölkpaketen utrustas med en sensor eller passiv komponent som gör att kylskåpet självt kan kontrollera paketet. Att använda streckkoder tror han inte på.

- Tänk dig själv i en barnfamilj att få barnen att använda streckkodsläsaren varje gång de för in eller ut ett mjölkpaket ur kylen.

Billig elektronik inbyggd i kläderna tror han kommer att användas för att till exempel tvättmaskinen ska kunna välja program automatiskt och för att tala om vem som finns i ett rum.

även på Telia Research i Nynäshamn talar utvecklarna hellre om det uppkopplade hemmet än om det smarta. Bruce Horowitz som arbetar med Telias vision använder uttrycket "ubiquitous computing". Eller på svenska: allestädes närvarande datakraft.

- I stället för att som idag flytta in verkligheten i datorn vill vi flytta ut datorkraften i verkligheten. Olika prylar kommer att innehålla små datorer som tar egna autonoma beslut. I och med detta kommer hemmet att fungera på ett någorlunda smart sätt utan att ställa extra krav på husets innevånare, säger han.

Nästa steg, som krävs för att hemmet ska fungera smartare, är enligt Bruce Horowitz "ubiquitous sensing". Sensorer inbyggda i våra apparater som hjälper dem att uppföra sig smart.

Han tror att de tjänster som först kommer att vinna insteg i det smarta hemmet är olika kommunikations- och underhållningstjänster. Varje apparat ska ha sitt eget IP-nummer och alla tjänster ska baseras på IP-teknik, även telefonin.

- Anledningen är att det då går att skapa tjänster på ett annat sätt än nu. Vi behöver inte olika infrastruktur för olika funktioner. Telia kommer att konkurrera med till exempel elbolag och det är oklart vem som kommer att leverera tjänster till hemmet.

Många av de telemetritjänster som att tända och släcka lampor och styra hushållsmaskiner som det talats mycket om i samband med det smarta hemmet tror Telia kommer att ha svårt att hitta kunder i början.

- Det kommer att vara för dyrt för att folk ska vara intresserade, säger Bruce Horowitz.

Däremot tror han att övervakning av värmesystem och liknande kan vara något som elbolagen kommer att ge sig in på.

Till skillnad mot Telia tror man på Ericsson och Electrolux gemensamma smarta hem-bolag, E2 Home, att kunderna kommer att ha relativt dumma terminaler. Intelligensen och datorkraften kommer i stället att finnas hos en operatör med stora centrala servrar.

- Utvecklingen går så snabbt och det är enklare att ha en central server där man kan göra uppdateringar, säger Per Ljunggren som jobbar med utveckling på E2 Home.

E2 Home siktar på att sälja sitt system till operatörer som driver tjänster för det smarta huset. Men i motsats till på Telia Research tror man inte på att ge varje apparat en egen IP-adress. Endast en brygga (gateway) i varje system ges en egen adress på det allmänna Internet. Denna brygga ska sedan kommunicera direkt med den centrala servern via Internet och ett virtuellt privat nätverk. All kommunikation med omvärlden sker via den centrala servens brandvägg.

Per Ljunggren och E2 Home satsar till skillnad mot Telia i första hand på telemetritjänster och hemnära tjänster.

- Vitvarubranschen kontrolleras av ett relativt fåtal aktörer så det går att komma överens om en standard för kommunikationen. Dessutom är branschen mogen nu, säger han.

Men han påpekar att underhållningstjänster krävs för att hjälpa till att dra fram infrastruktur som till exempel bredband.

Alla Elektroniktidningen talat med tror på trådlös kommunikation mellan apparaterna i hemmet. Eller möjligtvis

i redan dragna kablar som elnätet för kommunikation som klarar sig med liten bandbredd.

För att det ska fungera med en radiosändare i varje liten sensor och styrmotor krävs det dock att ny radioteknik tas fram. Bluetoothstandarden, som många satt sitt hopp till, verkar inte riktigt hålla måtten för de krav som byggarna av intelligenta hem har.

- Bluetooth kommer att fungera med vår utrustning, säger Per Ljunggren.

Men enligt honom uppfyller kretsarna varken kraven på pris eller låg strömförbrukning. Istället letar E2 Home efter andra lösningar.

- Vi kan tänka oss att ta fram och tillverka egna kretsar utifrån en öppen standard, säger Per Ljunggren.

Men han vill inte tala om vilka standarder de tittat på förutom naturligtvis Bluetooth.

Svenska företaget Easy-Living har tagit fram en radio som de menar klarar kraven på strömsnålhet och som fungerar tillsammans med Ericssons brygga E-box. Hur tätt samarbetet med Ericsson är vill Easy-Livings vd Michael Båberg inte gå in på.

Radiodelen är den dyraste delen i Easy-Livings system och kostar mer

än övriga komponenter tillsammans. Michael Båberg har satsat på ett lokalt radionät med IP-teknik för att binda samman sensorer för ljus och temperatur med utrustning som kan styra vägguttag. Systemet är dessutom åtkomligt via en webbplats.

- Vi tror inte på några produkter som kräver att det kommer hem en installatör och sätter in utrustningen, säger han.

Samma inställning har Bruce Horowitz på Telia.

- Jag tror att produkterna kommer att säljas i en speciell hörna hos radio- och tv-handlaren.

Då kan hushållen bygga på sin "intelligens" lite efter hand. För idag är utrustningen inte billig. Utrustningen i Lime Consultings lägenhet kostar ungefär 300 000 kronor, och Electrolux kylskåp med inbyggd skärm, Screenfridge, väntas kosta mellan 20 000 och 30 000 kronor.