About / Advertise
Det är inte elektroniken utan plasten och tillverkningssättet som är hemligheten bakom Johan Asplunds smarta kort med teckenfönster. Utvecklingen av kortet har pågått under större delen av 90-talet. Just nu tas produktionsmaskiner fram och i mars nästa år ska de första korten börja produceras.
Det smarta kortet är tänkt att ersätta pappersbiljetter vid flygresor och har egenutvecklade patenterade kretslösningar, men det är sättet att gjuta in elektroniken i plast som skiljer det från andra försök att göra smarta kort med teckenfönster.
- Vi har en enkel produkt men en avancerad produktionsteknik. De konkurrenter vi har haft har fått problem med att korten delaminerar, faller isär, säger Johan Asplund.
All tillverkning ska ske med egenutvecklad tillverkningsutrustning och genom att elektroniken gjuts in i plastkortet ska det klara ISO-kraven på smarta kort. Men elektroniken och textfönstret gör ändå att kortet inte är lika tåligt som ett normalt kort.
- Man kanske inte ska bära det löst i fickan, säger Johan Asplund.
Idén till kortet fick han på 80-talet när han jobbade för SAS. Där upptäckte han hur stora resurser som gick åt till att administrera biljetterna. Med sitt företag Swats AB hoppas han nu få alla de stora flygbolagen som kunder.
- Ett flygbolag av SAS storlek skulle tjäna in investeringarna i vårt system på mindre än sex månader, säger Johan Asplund.
För att det ska gå att ersätta pappersbiljetten helt med ett smart kort måste information om restider och liknande kunna läsas direkt på kortet. Lösningen på problemet kom i form av ett tunt LCD-fönster som Polaroid utvecklat men inte riktigt visste vad de skulle användas till. Men kortet kunde inte bli verklighet innan det fanns ett tillräckligt tunt batteri.
Miljoner kort
All elektronik inklusive kortets teckenfönster bygger på en enkretslösning runt en 8-bitarsprocessor, ett minne och en standardiserad lösning för att kommunicera med yttervärlden. Kortet har ett egenutvecklat operativsystem och ett program som klarar av att administrera biljetter. I princip består tillämpningarna av textfiler som användaren kan bläddra fram och tillbaka i med två tryckknappar.
För att kortet ska slå igenom krävs att några stora flygbolag satsar på systemet och då måste Swats kunna leverera tillräckligt med kort.
- Vi måste kunna leverera två miljoner kort om året till ett pris på under 100 kronor per kort ut till kund, säger Johan Asplund.
Det kan vara problem med trovärdigheten i att ett litet företag ska kunna producera så många kort på egen hand inom en snar framtid.
- Vi söker strategiska allianser för tillverkning och utveckling av applikationer men vi planerar inte för att bli uppköpta, säger Johan Asplund.
- Vi har en enkel produkt men en avancerad produktionsteknik. De konkurrenter vi har haft har fått problem med att korten delaminerar, faller isär, säger Johan Asplund.
All tillverkning ska ske med egenutvecklad tillverkningsutrustning och genom att elektroniken gjuts in i plastkortet ska det klara ISO-kraven på smarta kort. Men elektroniken och textfönstret gör ändå att kortet inte är lika tåligt som ett normalt kort.
- Man kanske inte ska bära det löst i fickan, säger Johan Asplund.
Idén till kortet fick han på 80-talet när han jobbade för SAS. Där upptäckte han hur stora resurser som gick åt till att administrera biljetterna. Med sitt företag Swats AB hoppas han nu få alla de stora flygbolagen som kunder.
- Ett flygbolag av SAS storlek skulle tjäna in investeringarna i vårt system på mindre än sex månader, säger Johan Asplund.
För att det ska gå att ersätta pappersbiljetten helt med ett smart kort måste information om restider och liknande kunna läsas direkt på kortet. Lösningen på problemet kom i form av ett tunt LCD-fönster som Polaroid utvecklat men inte riktigt visste vad de skulle användas till. Men kortet kunde inte bli verklighet innan det fanns ett tillräckligt tunt batteri.
Miljoner kort
All elektronik inklusive kortets teckenfönster bygger på en enkretslösning runt en 8-bitarsprocessor, ett minne och en standardiserad lösning för att kommunicera med yttervärlden. Kortet har ett egenutvecklat operativsystem och ett program som klarar av att administrera biljetter. I princip består tillämpningarna av textfiler som användaren kan bläddra fram och tillbaka i med två tryckknappar.
För att kortet ska slå igenom krävs att några stora flygbolag satsar på systemet och då måste Swats kunna leverera tillräckligt med kort.
- Vi måste kunna leverera två miljoner kort om året till ett pris på under 100 kronor per kort ut till kund, säger Johan Asplund.
Det kan vara problem med trovärdigheten i att ett litet företag ska kunna producera så många kort på egen hand inom en snar framtid.
- Vi söker strategiska allianser för tillverkning och utveckling av applikationer men vi planerar inte för att bli uppköpta, säger Johan Asplund.
Jonas Ryberg
