Kärnan är inte snabbast på marknaden, inte billigast och inte heller den som kräver minst kod. Men den anses ha god balans mellan dessa mätetal. Klockhastigheten anges till 180 MHz i nuvarande version, och en 200 MHz-variant är på gång inom kort. Kärnan har dubbla MAC-enheter, dubbel ALU-arkitektur och syntetiserbar pipeline i fem steg.
En klar fördel ur IBMs synvinkel är denna kärna är färdigutvecklad nog att vara tillgänglig på marknaden. LSI har tidigare licensierat den till Broadcom och Virata, som dock inte konkurrerar på asicmarknaden. Och att licensiera en kärna till sin konkurrent är inte konstigt, säger man på LSI Logic:
- Tvärtom, det är ett sätt att öka acceptansen för vår arkitektur och bredda totalmarknaden. Nu får kunderna för första gången möjlighet att få asicar med samma DSP-kärna levererad från två leverantörer, säger Michael Casey, marknadschef på LSI Logic.
Ytterligare en poäng är att tredjepartsleverantörer av utvecklingsverktyg och algoritmer nu får ökat incitament att anpassa sina produkter till ZSP-kärnan.
- Det är framför allt viktigt för de medelstora och mindre kunderna, säger Casey.
Huruvida detta är genombrottet för ZSP-kärnan återstår att se. Men företrädare för båda bolagen poängterar att man nu tänker ta upp kampen med DSP-dominanterna Texas Instruments och Analog Devices.
IBM har dock en del att göra innan kunderna får tillgång till den nya kärnan. Först ska den anpassas till IBMs bibliotek för IP-block, kallat Blue Logic, och till 0,13 um-processen Cu11 med kopparledare och dielektrika med lågt k-värde. Dessutom ska man ta fram utvecklingssatser och en del programvara. Utvecklingssatserna ska vara framme till sommaren och produktionen kan tidigast starta i slutet av året.
Noterbart är att ZSP är den andra DSP-kärnan i Blue Logic-biblioteket - sedan tidigare finns där en version av Texas Instruments C54, avsedd för strömsnåla, måttligt hastighetskrävande tillämpningar.
Adam Edström