About / Advertise
Bengt Mörtberg leder snart Europas största underleverantör till rymdindustrin. En industri som allt mer präglas av kommersiella krav men som fortfarande behåller en romantisk aura av pionjäranda och upptäckarglädje.
Samtidigt som Saab Ericsson Space är på god väg att bli Europas största underleverantör till rymden genom att förvärva holländska Fokker Space står företaget inför förändringar på hemmaplan i Göteborgsfabrikens elektronikproduktion.
Tidigare kom en stor andel av företagets order från statsfinansierade rymdprojekt, men idag är det i den kommersiella rymdfarten pengarna finns att hämta.
- Nästan hela tillväxten de senaste åren har skett bland de kommersiellt finansierade produkterna, säger Bengt Mörtberg.
Och precis som på marken är det telekomtjänster som spås stå
för den stora ökningen. Men det är en ökning som inte nödvändigtvis kommer underleverantörerna i satellitbranschen tillgodo.
- Det är i stället på tjänstesidan tillväxten sker. Varje satellit kan mer och mer men kostar inte mer att köpa, säger Mörtberg.
En utveckling som liknar den för traditionell konsumentelektronik. Saab Ericsson Space hoppas lära sig tillverkningsprocesser från den civila världen för att kunna hantera större produktionsserier från den kommersiella rymdbranschen. Det krävs i den hårdare konkurrensen, både från andra underleverantörer och från raket- och satellittillverkarna själva.
- Vi måste klara av att vara 25 procent billigare än satellittillverkarna, annars tillverkar de hellre själva för att ha kontroll på hela flödet.
Mörtberg ser ljust på framtiden för sitt företag. Mycket på grund av de starka ägarna, Saab och Ericsson, som han kallar för mödrarna.
- Vi är bra på att använda kompetensen hos våra moderbolag, säger han.
Ett exempel är den träning produktionsorganisationen fått det senaste året.
- För att öva upp vår förmåga att tillverka större serier har vi tagit
in legotillverkning från Ericsson Microwave Systems.
Att visa att man klarar att tillverka längre produktionsserier av sina elektronikprodukter är viktigt för framtida förhandlingar med kunder och företaget ser sig som ledande i branschen på korta produktionstider med bibehållna kvalitetskrav. Men hittills är de serier som beställs från satellittillverkarna små.
- De små tillverkningsserierna kräver ett annat sätt att arbeta på. En stor serie för oss är kanske 100 enheter, berättar Mörtberg.
Bland de största serierna finns omborddatorer till Ariane-raketerna och antennelement för mobil satellitkommunikation.
Att tillverka för Ericsson Microwave Systems har tränat produktionsapparaten i logistik och skapat en större medvetenhet om möjligheterna i processerna. För även om kvalitetskraven fortfarande är höga inom rymdindustrin så finns en vilja att rationalisera och se över kravspecifikationer med allt för mycket barlast från tidigare konstruktioner.
Samtidigt kan den civila industrin passa på att lära av de specialkunskaper som krävs i rymden.
- Vi delar också med oss av våra kunskaper till den vanliga kommersiella industrin.
Framför allt menar Bengt Mörtberg att rymdindustrin har mycket att lära den övriga elektronikindustrin när det gäller kvalitetstester och att verifiera att en konstruktion verkligen fungerar.
Han förväntar sig att hela rymdbranschen i framtiden måste anpassa sig till de tillverkningsmetoder som gäller för kommersiell elektronik och hoppas att företagets konstruktörer ska kunna dra större nytta av vanlig kommersiell elektronik i framtiden. Rymdelektroniken och den kommersiella elektroniken närmar sig samma punkt från två olika håll. I rymden har kraven på robusthet, strömsnålhet och liten vikt funnits länge. Samma krav som idag ställs på konsumentelektronik när den idag ska bli mobil. Däremot har rymdkonstruktörerna inte behövt tänka på produktionskostnaderna i samma mån tidigare. Något som länge varit en realitet för den som konstruerar för konsumentmarknaden.
Tidigare kom en stor andel av företagets order från statsfinansierade rymdprojekt, men idag är det i den kommersiella rymdfarten pengarna finns att hämta.
- Nästan hela tillväxten de senaste åren har skett bland de kommersiellt finansierade produkterna, säger Bengt Mörtberg.
Och precis som på marken är det telekomtjänster som spås stå
för den stora ökningen. Men det är en ökning som inte nödvändigtvis kommer underleverantörerna i satellitbranschen tillgodo.
- Det är i stället på tjänstesidan tillväxten sker. Varje satellit kan mer och mer men kostar inte mer att köpa, säger Mörtberg.
En utveckling som liknar den för traditionell konsumentelektronik. Saab Ericsson Space hoppas lära sig tillverkningsprocesser från den civila världen för att kunna hantera större produktionsserier från den kommersiella rymdbranschen. Det krävs i den hårdare konkurrensen, både från andra underleverantörer och från raket- och satellittillverkarna själva.
 |
| Bengt Mörtberg är vd på Saab Ericsson Space. Foto: Magnus Gotander |
- Vi måste klara av att vara 25 procent billigare än satellittillverkarna, annars tillverkar de hellre själva för att ha kontroll på hela flödet.
Mörtberg ser ljust på framtiden för sitt företag. Mycket på grund av de starka ägarna, Saab och Ericsson, som han kallar för mödrarna.
- Vi är bra på att använda kompetensen hos våra moderbolag, säger han.
Ett exempel är den träning produktionsorganisationen fått det senaste året.
- För att öva upp vår förmåga att tillverka större serier har vi tagit
in legotillverkning från Ericsson Microwave Systems.
Att visa att man klarar att tillverka längre produktionsserier av sina elektronikprodukter är viktigt för framtida förhandlingar med kunder och företaget ser sig som ledande i branschen på korta produktionstider med bibehållna kvalitetskrav. Men hittills är de serier som beställs från satellittillverkarna små.
- De små tillverkningsserierna kräver ett annat sätt att arbeta på. En stor serie för oss är kanske 100 enheter, berättar Mörtberg.
Bland de största serierna finns omborddatorer till Ariane-raketerna och antennelement för mobil satellitkommunikation.
Att tillverka för Ericsson Microwave Systems har tränat produktionsapparaten i logistik och skapat en större medvetenhet om möjligheterna i processerna. För även om kvalitetskraven fortfarande är höga inom rymdindustrin så finns en vilja att rationalisera och se över kravspecifikationer med allt för mycket barlast från tidigare konstruktioner.
Samtidigt kan den civila industrin passa på att lära av de specialkunskaper som krävs i rymden.
- Vi delar också med oss av våra kunskaper till den vanliga kommersiella industrin.
Framför allt menar Bengt Mörtberg att rymdindustrin har mycket att lära den övriga elektronikindustrin när det gäller kvalitetstester och att verifiera att en konstruktion verkligen fungerar.
Han förväntar sig att hela rymdbranschen i framtiden måste anpassa sig till de tillverkningsmetoder som gäller för kommersiell elektronik och hoppas att företagets konstruktörer ska kunna dra större nytta av vanlig kommersiell elektronik i framtiden. Rymdelektroniken och den kommersiella elektroniken närmar sig samma punkt från två olika håll. I rymden har kraven på robusthet, strömsnålhet och liten vikt funnits länge. Samma krav som idag ställs på konsumentelektronik när den idag ska bli mobil. Däremot har rymdkonstruktörerna inte behövt tänka på produktionskostnaderna i samma mån tidigare. Något som länge varit en realitet för den som konstruerar för konsumentmarknaden.
Jonas Ryberg
