Bristen på IP-adresser gör att man idag använder antingen dynamiska IP-adresser eller så kallade svarta adresser, det vill säga icke-oficiella IP-adresser som göms bakom en brandvägg eller en router. Problemen med den typen av lösningar ökar enligt Skanova i takt med bredbandsutbyggnad och anslutning av allt fler apparater till Internet.
- Det är inte hållbart i längden - det kommer att behövas flera IP-adresser i varje hem, säger Ove Wik och tillägger att RIPE, den organisation som ansvarar för tilldelning av IP-adresser i Europa, inte gärna ser att operatörer tilldelar fasta IP-adresser till privatkonsumenter i dagsläget.
Den nya versionen av IP-protokollet, v6, skiljer sig från dagens IPv4 främst genom att det har ett 128-bitars adresseringsutrymme i stället för som dagens 32-bitars utrymme, något som ökar antalet teoretiska IP-adresser dramatiskt. ökad säkerhet och prioritering av viss trafik är andra väsentliga inslag. Nackdelen är att det större adresseringsutrymmet kräver mer bandbredd, men enligt Ove Wik är detta en marginell effekt idag.
Skanovas nät ska binda samman nordiska storstäder samt London och kommer i ett första skede att innehålla 65.500 SLA:er eller routingpunkter vilket ger utrymme för 500 miljoner IP-adresser. Nätet riktar sig i första hand till operatörer och internetleverantörer men även till företag som vill prova produkter som använder sig av v6-protokollet.
På frågan om IPv6 är moget att tas i drift svarar Ove Wik både ja och nej.
- Det finns teknik att köpa för mindre nät för företag. På operatörssidan är däremot inte tekniken tillräckligt stabil ännu för att tillämpas. Där måste vi vara med och ställa krav på leverantörerna, säger han.
Som exempel kan nämnas att Cisco lovat ha IPv6-programvara till alla sina produkter i maj men enligt Ove Wik är detta en sanning med modifikation eftersom det krävs uppgradering även av hårdvaran i de större näten.