JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Stora brister när brandsäkerheten testas

Elektronikbranschen saknar helhetstänkande, menar IVF

Idag vet vi för lite om vad som händer när elektronik börjar brinna. Kraven är för lågt ställda och brandtesten kontrollerar bara flamhärdigheten hos olika material.
- Elektronikbranschen tänker alldeles för slentrianmässigt rörande brandsäkerhet, säger Carl Gunnar Bergendal på IVF

Han anser att det fokuseras för mycket på kemin.
- Man stirrar sig blind på olika flamskyddsmedel och materialegenskaper i stället för att tänka på hur man uppnår brandsäkerhet i stort, säger han.

Flamskyddsmedel används av konstruktörerna som en standardmetod för att skapa brandsäkra produkter, men de utgör ingen garanti för att bränder inte ska uppstå.
Säkerheten testas med ett materialprov
nom samarbetsprojektet Firesel har IVF och SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, under det senaste året tittat på hur brandsäkerheten inom elektronik skulle kunna förbättras. De konstaterar att idag försäkrar man sig om att elektroniken är brandsäker genom att testa olika materials flamhärdighet. Därmed vet man ingenting om hur brandsäker den färdiga produkten är när den används.

- De standardiserade kraven på brandsäkerhet är ålderdomliga och otillräckliga, säger Carl Gunnar Bergendal.

KRAV FöR HELA PRODUKTEN

IVF och SP är ense om att man i stället måste bygga brandsäkerheten efter funktionsbaserade helhetskrav. Kraven borde röra hela produkten, ta hänsyn till dess funktion och till under vilka förhållanden som den kommer att användas. En produkt som används i en säker miljö av utbildad personal behöver inte uppfylla samma krav som en produkt som hanteras av en ovan användare i en riskfylld miljö. Man måste tänka på brandsäkerheten när man konstruerar produkten i stället för att fokusera på flamskyddsmedel och följa stela, ålderdomliga regler som säger att vissa material klassade efter flamhärdighet ska ingå i lösningen.

- De metoder som används för att testa flamhärdigheten hos olika material är dessutom inte speciellt bra. De är för enkla och säger inte tillräckligt om brandutvecklingen, säger Margaret Simonson, chef för brandforskningen på SP.
Konkalorimetern gör noggrannare analyser
Hon tror att det måste till en kombination av bättre materialtester och funktionsbaserat tänkande tillsammans med modellering av bränder och risksimulering.

Pia Olofsson på Ericsson Radio bekräftar att branschen traditionellt arbetar med materialfrågor när man utvecklar brandsäkra produkter.

- Det arbetssättet gäller nog för en stor del av elektronikindustrin, säger hon.

Förutom de standardiserade materialkraven har Ericsson inga detaljerade riktlinjer för hur man ska skapa brandsäker elektronik. än så länge har man klarat sig med enkla, generella regler som att kablar inte bör dras i utrymmen där det cirkulerar fri luft och att komponenter med mycket brännbart material inte ska placeras vid varma punkter på kretskortet.

- Men då konstruktionerna krymper och effekten blir högre och högre ökar problemen med värmeutveckling, säger Pia Olofsson.

Det leder till behovet att tänka ur brandsäkerhetsperspektiv när man konstruerar korten ökar.

- Kylproblemet börjar bli stort och kan komma att påverka konstruktionskraven, säger Pia Olofsson.

Hon efterlyser förbättrade konstruktionsmetoder och designregler som i större mån tar hänsyn till värmeutveckling och brandrisk.

- Arbetet inom Firesel-projektet visar att forskningen kring brandsäkerhet inom elektronik är begränsad, säger Carl Gunnar Bergendal på IVF.

I skenet av det vill SP och IVF under hösten dra i gång ett flerårigt internationellt forskningsprogram. Syftet är att omdefiniera begreppet brandsäkerhet inom elektronik samt att demonstrera mer tillförlitliga och miljöanpassade sätt att förbättra brandsäkerheten.


Lisa Ringström

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)