About / Advertise
Den blå laserdiodens fader, forskaren Shuji Nakamura, stämmer sin förra arbetsgivare, den japanska tillverkaren Nichia.
Nakamura kräver rättigheterna till de patent han fått under sin tid som anställd hos Nichia, samt en ersättning motsvarande 17 miljoner dollar. Det var två år sedan Shuji Nakamura lämnade Japan för en anställning på det amerikanska företaget Cree och en forskartjänst vid University of California i Santa Barbara. Det dröjde inte länge förrän hans gamla arbetsgivare Nichia lämnade in en stämningsansökan i USA för att förhindra Cree, universitetet och Nakamura att använda sig av de kunskaper om galliumnitrid och GaN-tillämpningar som han tillägnat sig under sina år som Nichia-anställd.
- Jag hade inte alls tänkt starta någon process mot Nichia, säger Nakamura i en intervju i EE Times.
- Men när Nichia agerade var jag tvungen att reagera, eftersom de gjorde det omöjligt för mig att fortsätta mitt arbete.
Nichias omsättning låg på blygsamma 168 miljoner dollar per år fram till 1994, när det började sätta fart på grund av Nakamuras blå och gröna laserdioder. Förra året låg omsättningen istället på imponerande 588 miljoner dollar.
Enligt Yoshiko Hara, skribent på EE Times, är detta ett utslag av den brytningstid som japanskt näringsliv befinner sig i. Med en tradition av livslång trohet till företaget har tidigare problemet inte uppstått. Forskare har belönats antingen med högre lön eller med en mer ansedd position. Men dagens Japan börjar få en helt annan rörlighet på arbetsmarknaden. Företagens forskare flyttar på sig, och plötsligt är det en väldig skillnad om det är forskaren eller företaget som äger patentet.
- Jag hade inte alls tänkt starta någon process mot Nichia, säger Nakamura i en intervju i EE Times.
- Men när Nichia agerade var jag tvungen att reagera, eftersom de gjorde det omöjligt för mig att fortsätta mitt arbete.
Nichias omsättning låg på blygsamma 168 miljoner dollar per år fram till 1994, när det började sätta fart på grund av Nakamuras blå och gröna laserdioder. Förra året låg omsättningen istället på imponerande 588 miljoner dollar.
Enligt Yoshiko Hara, skribent på EE Times, är detta ett utslag av den brytningstid som japanskt näringsliv befinner sig i. Med en tradition av livslång trohet till företaget har tidigare problemet inte uppstått. Forskare har belönats antingen med högre lön eller med en mer ansedd position. Men dagens Japan börjar få en helt annan rörlighet på arbetsmarknaden. Företagens forskare flyttar på sig, och plötsligt är det en väldig skillnad om det är forskaren eller företaget som äger patentet.
Torun Bager
