About / Advertise
I höst ökar man ansträngningarna för att få näringslivet att utnyttja Ångströmlabbets toppmoderna renrum, ett av de tre mest dominerande i Sverige, på 2000 kvadratmeter. Det berättar Sören Berg, professor i elektronik vid institutionen för materialvetenskap vid Uppsala universitet.
ångströmlabbet stod klart 1997 och fick genast en tvärvetenskaplig prägel tack vare att forskare med olika bakgrund kom att samarbeta i och kring labbet.
- Redan före 1997, medan vi fortfarande höll till på Teknikum, hade vi också ett gediget samarbete med näringslivet. Det tog vi med oss till ångströmlabbet och sedan dess har forskarna här samarbetat i olika perioder med tjugotalet företag, som också investerat ganska mycket pengar här, berättar Sören Berg.
Sårbar organisation
Men på grund av hur organisationen varit uppbyggd har sådana samarbeten hittills, i stor utsträckning, varit begränsade till personliga kontakter.
- Hittills har forskarna själva ansvarat för driften vilket gjort organisationen sårbar, inte minst för de externa användarna. Om en driftstörning uppstår när den som har ansvaret undervisat, blivit sjuk, haft semester eller rest på konferens så har ingen annan kunnat lösa problemet. Det vill vi förbättra, förklarar Sören Berg.
För att höja tillgängligheten för såväl forskare som näringsliv, har man inlett ett samarbete med Teknikbrostiftelsen i Uppsala. Ett skäl till att Teknikbrostiftelsen är intresserad av satsningen är att ångströmlaboratoriet befinner sig i det centrum av innovativa bioteknikföretag som Stockholm-Uppsalaregionen utgör.
Eftersom flera av bioteknikföretagen har intresse av att arbeta i renrumsmiljö, givet att förutsättningarna är de rätta, så vill stiftelsen skapa förutsättningar för företagen att kunna utnyttja utrustningen vid ångströmlaboratoriet.
Det Teknikbrostiftelsen har för avsikt att göra är att ställa medel till förfogande för att anställa en labbchef och ingenjörer för att serva såväl den avancerade utrustningen som användarna. Tjänsterna kommer att utlysas inom de närmaste veckorna.
Hoppas på synergieffekter
Stiftelsen väntas ta det formella beslutet i oktober. Men allt ser lovande ut. Och om allt blir som det är tänkt skjuter stiftelsen till tre miljoner kronor om året i tre år. Institutionen för materialvetenskap skall matcha budet med 1,5 miljoner egna kronor om året, alltså en total satsning på 13,5 miljoner kronor på 3 år.
- Inom ett år tror vi att vi kommer att ha en vältrimmad organisation, säger Sören Berg.
En orsak till att man från ångströmlabbet sida vill göra den här satsningen är att man på allvar vill ta tillvara de fördelar som finns med att industri och akademi rör sig i samma lokaler.
- Företagen brukar komma med en problemställning och vi kan ofta lösa problemet snabbt. Samtidigt hittar vi andra frågeställningar som vi vill fördjupa oss i men som kanske inte är intressanta för industrin ännu, förklarar Sören Berg.
Tillsammans med KTH och Chalmers söker man också ett annat sätt att öka korsbefruktningen mellan akademi, näringsliv och myndigheter. I USA finns något som kallas NNUN (National Nanofabrication Users Network), ett nätverk med fem laboratorier som håller sig med de mest sofistikerade nanotillverkningsteknikerna i världen. Labben är öppna för forskare, myndigheter och företag.
- Vi söker, tillsammans, med KTH och Chalmers, pengar från Vetenskapsrådet för att bilda en svensk motsvarighet till NNUN när det gäller mikrofabrikation, säger Sören Berg, professor i elektronik på Uppsalas ångströmslaboratorium.
- Redan före 1997, medan vi fortfarande höll till på Teknikum, hade vi också ett gediget samarbete med näringslivet. Det tog vi med oss till ångströmlabbet och sedan dess har forskarna här samarbetat i olika perioder med tjugotalet företag, som också investerat ganska mycket pengar här, berättar Sören Berg.
Sårbar organisation
Men på grund av hur organisationen varit uppbyggd har sådana samarbeten hittills, i stor utsträckning, varit begränsade till personliga kontakter.
- Hittills har forskarna själva ansvarat för driften vilket gjort organisationen sårbar, inte minst för de externa användarna. Om en driftstörning uppstår när den som har ansvaret undervisat, blivit sjuk, haft semester eller rest på konferens så har ingen annan kunnat lösa problemet. Det vill vi förbättra, förklarar Sören Berg.
För att höja tillgängligheten för såväl forskare som näringsliv, har man inlett ett samarbete med Teknikbrostiftelsen i Uppsala. Ett skäl till att Teknikbrostiftelsen är intresserad av satsningen är att ångströmlaboratoriet befinner sig i det centrum av innovativa bioteknikföretag som Stockholm-Uppsalaregionen utgör.
Eftersom flera av bioteknikföretagen har intresse av att arbeta i renrumsmiljö, givet att förutsättningarna är de rätta, så vill stiftelsen skapa förutsättningar för företagen att kunna utnyttja utrustningen vid ångströmlaboratoriet.
Det Teknikbrostiftelsen har för avsikt att göra är att ställa medel till förfogande för att anställa en labbchef och ingenjörer för att serva såväl den avancerade utrustningen som användarna. Tjänsterna kommer att utlysas inom de närmaste veckorna.
Hoppas på synergieffekter
Stiftelsen väntas ta det formella beslutet i oktober. Men allt ser lovande ut. Och om allt blir som det är tänkt skjuter stiftelsen till tre miljoner kronor om året i tre år. Institutionen för materialvetenskap skall matcha budet med 1,5 miljoner egna kronor om året, alltså en total satsning på 13,5 miljoner kronor på 3 år.
- Inom ett år tror vi att vi kommer att ha en vältrimmad organisation, säger Sören Berg.
En orsak till att man från ångströmlabbet sida vill göra den här satsningen är att man på allvar vill ta tillvara de fördelar som finns med att industri och akademi rör sig i samma lokaler.
- Företagen brukar komma med en problemställning och vi kan ofta lösa problemet snabbt. Samtidigt hittar vi andra frågeställningar som vi vill fördjupa oss i men som kanske inte är intressanta för industrin ännu, förklarar Sören Berg.
Tillsammans med KTH och Chalmers söker man också ett annat sätt att öka korsbefruktningen mellan akademi, näringsliv och myndigheter. I USA finns något som kallas NNUN (National Nanofabrication Users Network), ett nätverk med fem laboratorier som håller sig med de mest sofistikerade nanotillverkningsteknikerna i världen. Labben är öppna för forskare, myndigheter och företag.
- Vi söker, tillsammans, med KTH och Chalmers, pengar från Vetenskapsrådet för att bilda en svensk motsvarighet till NNUN när det gäller mikrofabrikation, säger Sören Berg, professor i elektronik på Uppsalas ångströmslaboratorium.
Erika Ingvald
