About / Advertise
För första gången har Ericsson presenterat sin forskning i tryckt form. Tonvikten ligger på mobilt internet och dess konsekvenser för radiotekniken.
Att ha åsikter om Ericssons forskning är något av ett måste i elektroniksverige. Många utanför koncernen, och säkert flera inom den, vet dock inte i detalj vad Ericssonforskarna sysslar med, och varför man valt just dessa områden. Skriften "Ericsson Research 2001" kan råda bot på dessa kunskapsluckor. Publikationen fyller flera funktioner - skrytbroschyr, bidrag till kunskapssamhället, rekryteringshjälp och kanske en guide för nyanställda.
Ericsson Research gör av med cirka 3 procent av koncernens budget för forskning och utveckling. För närvarande sysselsätter Ericsson Research cirka 700 personer, som i genomsnitt alstrar drygt 200 patent om året - en femtedel av koncernens patentproduktion.
Forskningen bedrivs på ett 20-tal platser jorden runt och ska ha ett tidsperspektiv mellan 3 och 10 år framåt. Det innebär att mobilt internet kan ses som den gemensamma nämnaren. Forskningen kan delas in i områdena radio, nät och slutanvändare.
Inom radioområdet ligger fokus på avancerade antennsystem, effektförstärkare, signalutbredning och hur elektromagnetiska fält påverkar såväl människor som annan elektronik. På nätsidan handlar det bland annat om Bluetooths framtid och om hur visionen om internetprotokollet ska implementeras i alla typer av nät, liksom hur tillgängligheten ska kunna hållas så hög som 99,999 procent.
Alla system ska fungera ihop
På slutanvändarsidan handlar forskningen om tillämpningar för mobilt intenet, bland annat "surfbrädor", alltså bärbara terminaler med stora skärmar. Ericsson har tagit fram en konceptterminal kallad Delphipad, stor som ett A5-papper och någon centimeter tjock.
Framtida mobiltelegenerationer kommer inte att vara lika tydligt åtskilda som exempelvis NMT och GSM, alltså generation 1 och 2. Hur dessa tekniker med bokstavsförkortningar som GPRS, Edge, WCDMA och UMTS ska kunna samverka är därför också föremål för forskning.
Allt är förstås inte trådlöst. Både elektrisk och optisk tråd kan forsla betydligt mer information än idag - hur det ska gå till i praktiken utreds därför. I labben klarar Ericsson att forsla någon Tbit/s i en optisk fiber.
Metodiken för hur alla dessa allt komplexare system ska kunna utvecklas är också ett forskningsområde. Temat här är att utgå från systemet snarare än hårdvaran. Det innebär bland annat en tung satsning på System C som konstruktionsspråk.
Ericsson Research gör av med cirka 3 procent av koncernens budget för forskning och utveckling. För närvarande sysselsätter Ericsson Research cirka 700 personer, som i genomsnitt alstrar drygt 200 patent om året - en femtedel av koncernens patentproduktion.
Forskningen bedrivs på ett 20-tal platser jorden runt och ska ha ett tidsperspektiv mellan 3 och 10 år framåt. Det innebär att mobilt internet kan ses som den gemensamma nämnaren. Forskningen kan delas in i områdena radio, nät och slutanvändare.
Inom radioområdet ligger fokus på avancerade antennsystem, effektförstärkare, signalutbredning och hur elektromagnetiska fält påverkar såväl människor som annan elektronik. På nätsidan handlar det bland annat om Bluetooths framtid och om hur visionen om internetprotokollet ska implementeras i alla typer av nät, liksom hur tillgängligheten ska kunna hållas så hög som 99,999 procent.
Alla system ska fungera ihop
På slutanvändarsidan handlar forskningen om tillämpningar för mobilt intenet, bland annat "surfbrädor", alltså bärbara terminaler med stora skärmar. Ericsson har tagit fram en konceptterminal kallad Delphipad, stor som ett A5-papper och någon centimeter tjock.
Framtida mobiltelegenerationer kommer inte att vara lika tydligt åtskilda som exempelvis NMT och GSM, alltså generation 1 och 2. Hur dessa tekniker med bokstavsförkortningar som GPRS, Edge, WCDMA och UMTS ska kunna samverka är därför också föremål för forskning.
Allt är förstås inte trådlöst. Både elektrisk och optisk tråd kan forsla betydligt mer information än idag - hur det ska gå till i praktiken utreds därför. I labben klarar Ericsson att forsla någon Tbit/s i en optisk fiber.
Metodiken för hur alla dessa allt komplexare system ska kunna utvecklas är också ett forskningsområde. Temat här är att utgå från systemet snarare än hårdvaran. Det innebär bland annat en tung satsning på System C som konstruktionsspråk.
Adam Edström
