About / Advertise
Enligt skotska Axeon är elektroniken nu på allvar mogen för tillämpningar av neurala nät. Företagets självlärande processor kan känna igen handskrift, men intresserar även tillverkare av elektronik för bilar.
Axeon har tagit fram inlärningsalgoritmer för neurala nät och sedan byggt en processor runt dessa. Vindaxprocessorn, som den kallas, utnyttjar det skotska företaget i ett system för igenkänning av handskrift i handdatorer. Men handskriftstydning är bara ett exempelpå de komplicerade och ickelinjära system som enligt företaget är typiska tillämpningar för neurala nät.
Vindaxprocessorn är en så kallad SIMD-(single instruction, multiple data)-uppställning med upp till 1 024 parallella riscprocessorelement.
Enligt företaget lär sig processorn i likhet med neurala nät av exempel. Varje beräkningselement är nämligen en komplett fungerande processor med minne och logik, som är optimerad för Axeons inlärningsalgoritmer.
Neurala nät var ett hett utvecklingsområde på 1980-talet, men tekniken levde aldrig riktigt upp till förväntningarna. Enligt Axeon beror det främst på att kretsarna då varken var snabba nog eller små nog att implementera ett någorlunda stort neuralt nät. Byggd i en 0,18 µm-process upptar dock inte en Vindax-krets med 1 024 processorelement mer än 67 mm2 och den fungerar vid 200 MHz. Vid den hastigheten kan den hantera 50 000 klassificeringar per sekund och drar 0,1 W.
Många av de mest lovande tillämpningarna för den parallella processorn finns enligt Axeon inom bilelektroniken. Lotus Engineering är en av det skotska företagets samarbetspartners på området. Biltillverkaren Lotus har sedan länge siktat på att utnyttja hydraulik i sina förbränningsventiler, men hittills har elektroniken varit för långsam och för dyr för att hantera ett så komplicerat system. Med hjälp av Axeons neurala nätteknik tror sig dock företaget kunna ta fram hydraulcylindrar och elektronik som är snabb nog och till rätt pris.
även för exempelvis navigeringssystem och talstyrning menar Axeon att deras teknik har många fördelar att erbjuda. Hittills finns dock endast en kiselversion av Vindaxprocessorn tillgänglig för prototypframställning och mindre systemvolymer. Denna har 256 element, vilket är tillräckligt för tilllämpningar som tolkning av handskrift.
Vindaxprocessorn är en så kallad SIMD-(single instruction, multiple data)-uppställning med upp till 1 024 parallella riscprocessorelement.
Enligt företaget lär sig processorn i likhet med neurala nät av exempel. Varje beräkningselement är nämligen en komplett fungerande processor med minne och logik, som är optimerad för Axeons inlärningsalgoritmer.
Neurala nät var ett hett utvecklingsområde på 1980-talet, men tekniken levde aldrig riktigt upp till förväntningarna. Enligt Axeon beror det främst på att kretsarna då varken var snabba nog eller små nog att implementera ett någorlunda stort neuralt nät. Byggd i en 0,18 µm-process upptar dock inte en Vindax-krets med 1 024 processorelement mer än 67 mm2 och den fungerar vid 200 MHz. Vid den hastigheten kan den hantera 50 000 klassificeringar per sekund och drar 0,1 W.
Många av de mest lovande tillämpningarna för den parallella processorn finns enligt Axeon inom bilelektroniken. Lotus Engineering är en av det skotska företagets samarbetspartners på området. Biltillverkaren Lotus har sedan länge siktat på att utnyttja hydraulik i sina förbränningsventiler, men hittills har elektroniken varit för långsam och för dyr för att hantera ett så komplicerat system. Med hjälp av Axeons neurala nätteknik tror sig dock företaget kunna ta fram hydraulcylindrar och elektronik som är snabb nog och till rätt pris.
även för exempelvis navigeringssystem och talstyrning menar Axeon att deras teknik har många fördelar att erbjuda. Hittills finns dock endast en kiselversion av Vindaxprocessorn tillgänglig för prototypframställning och mindre systemvolymer. Denna har 256 element, vilket är tillräckligt för tilllämpningar som tolkning av handskrift.
Gittan Cedervall
