Ökningen i diameter från 200 mm till 300 mm medför att den effektiva ytan ökar cirka 2,5 gånger. Det innebär enligt Infineon en 30-procentig minskning av tillverkningskostnaden. Samtidigt minskas kanallängden från 170 till 140 nm. Sammantaget innebär det att 3,5 gånger fler chips får plats per kiselskiva och att produktionskostnaden halveras.
Försiktig start
Till ytan är den nya och företagets tredje anläggning i Dresden litet större än de tidigare för 200 mm-skivor. Maxkapaciteten är 25 000 kiselskivor per månad. Man börjar dock försiktigare med 11 000 skivor per månad.
Det är främst DRAM som ska massproduceras med 300 mm-tekniken. Till att börja med 256 Mbit, därefter 512 Mbit och 1 Gbit.
- När det handlar om att bygga riktigt stora minnen är fördelen med 300 mm-teknik ännu större, säger Infineons vd Ulrich Schumacher.
- Att bygga 1 Gbit DRAM på 200 mm-skivor är nästan omöjligt att göra effektivt.
I sommar öppnar Infineon ytterligare en 300 mm-anläggning för DRAM i Taiwan. Desutom kan en av anläggningarna i USA ställas om till DRAM-produktion på 300 mm med några månaders varsel om det skulle behövas.
Även Infineons logikprodukter gynnas av uppgraderingen. De 200 mm-anläggningar som tidigare använts för DRAM ställs om för logikproduktion. Dessutom ska en anläggning för produktion av logik på 300 mm-skivor byggas i samarbete med den taiwanesiska kiselsmedjan UMC.
Det kan synas djärvt att investera i halvledarbranschen i en tid då det redan finns en 50-procentig överkapacitet. Branschen har redan sett nedläggningar och sammanslagningar, och det kommer mer, enligt analytikerna.
Tillverkar med förlust
Efterfrågan på Infineons marknader minskade med en tredjedel under fjolåret trots att den förväntats öka med 20 procent. Företaget tappade order i alla marknadsnischer utom bilindustrin under 2001.
Priset på 128 Mbit DRAM sjönk från 15 till 1 dollar mellan september 2001 och oktober 2001. Det var inte lätt att gissa på en sån utveckling när spaden sattes i marken för 300 mm-anläggningen 1998.
- Men nu har vi skaffat oss ett försprång som det förstås inte vore särskilt förnuftigt att inte utnyttja, säger Ulrich Schumacher.
Han kallar optimistiskt investeringen för "counter-cyclic".
- Om man vill kunna stå stark på morgondagens halvledarmarknad måste man våga göra investeringar som ligger i otakt med marknadens cykler.
Jan Tångring