Dessutom höll den vetenskapliga kvaliteten hos forskningen hög internationell klass.
Vinnova gjorde pilotstudierna för få ett bättre redovisningssystem till grund för framtida forskningspolitiska beslut. Hittills har man i stort sett bara redovisat antalet projekt och vilka som deltagit i dem.
- Vi behöver lära oss att förstå vad vår verksamhet har för effekter på forskning och näringsliv. Det är viktigt för politikerna som i slutändan bedömer vad som är betydelsefullt för Sverige och hur pengarna ska fördelas, förklarar Göran Marklund, chef för Vinnova Innovationssystem som ansvarat för studien.
Hittills har också biotekniken utvärderats men Marklund berättar att detta bara är starten på ett ambitiöst program där man ska kartlägga och analysera resultaten alla områden inom Vinnovas ansvarsområde. Erfarenheterna kommer att ligga till grund för framtida prioriteringar.
- Redan pilotstudierna indikerar att man genom kraftsamlingar inom områden med framtidspotential kan nå mycket bra resultat, om man är uthållig och satsar på miljöer med bra kvalitet. Lika viktigt är att vara framsynt på ett tidigt stadium så att man kan identifiera nya framväxande teknologier och forskningsområden som ännu inte är representerade i forskarsamhället. Och frågan är hur man blir bra på det, säger Marklund.
I den verksamhetsplan som Vinnova lägger fram i oktober, kommer man att gå igenom alla områden, och göra prioriteringar för åren 2003 till 2007. Man kommer också att göra en uppdatering av Teknisk Framsyn i samverkan med bland annat IVA.
- Vilka områden som prioriteras är för tidigt att säga idag. Det arbetar vi med nu, säger Göran Marklund på Vinnova.
Erika Ingvald