En Zots-processor är upp till hundra gånger snabbare än en vanlig processor på samma klockfrekvens.Det hävdar amerikanska Xyron. Knepet är att bygga in extra hårdvara som sköter trådväxling (task switch).
När avbrottssignalen kommer är allt förberett och överlämningen går på mellan 2 och 5 klockcykler. Ett normalt operativsystem ägnar flera hundra till flera tusen cykler åt varje växling.
I tillämpningar där växling sker ofta finns stora prestandavinster att hämta hem.
Idén kom i Sverige
Enligt sägnen var det under en sexårig sabbatsvistelse i Sverige som realtidsexperten Brian Donovan filosoferade upp Zots som en lösning på växlingskostnaden. Femöringen trillade ner 1996 och han grundade Xyron.
Zots-tekniken säljs på licens. Det finns inga officiella kunder ännu. Nyheten för dagen är utvecklingskortet Edison - en 13 MHz Mips-kompatibel processor med audio- och video-gränssnitt.
Utvecklingskortet använder en Zots-processor som klarar åtta trådar. Maximala antalet väljs i kislet.
Justerar prioritering
Zots använder bara en enda extra registeruppsättning, andra processorer med hårt växlingsstöd använder en per uppgift.
Men det som ger Zots dess prestanda är den ovanliga hanteringen av prioriteter. De är inte statiska utan räknas upp för varje klockcykel med en justerbar hastighet. Detta ger en sorts gratis timing och gör schemaläggarens uppgift enklare.
Fördelen kanske kan sammanfattas till att det går att programmera parallella tillämpningar med den modularitet som separata processer ger, utan att man betalar ett pris i prestanda för trådväxling.
Nackdelen är att programmeraren måste lära ett nytt tänkande om prioritering. Och att inget befintligt RTOS är mappat till arkitekturen.
Jan Tångring