Paul Karlsson som kallas för Palle av de flesta i hans omgivning, är vd på Imsys sedan december 2000. Han kom då från vd-stolen på huvudägaren Array, där han jobbat med såväl Imsys som Arrays huvudprodukt Tonerjet. Tidigare jobbade han på Esab. Han är civilingenjör från Chalmers.

Det är en tudelad bild som javaprocessorföretaget Imsys i Upplands Väsby visar upp.

Å ena sidan stod man nyss inför en finansiell kris, som avvärjdes temporärt genom att ägarna, bland dem börsnoterade Array, gav ett kapitaltillskott på 3 miljoner kronor.

- Det räcker några månader, fram över sommaren, säger vd Paul Karlsson.

- Vid det laget hoppas vi ha hittat andra långsiktiga investerare, helst ett par duktiga riskkapitalbolag.

Bristen på pengar har bland annat också inneburit att personalen minskat från 20 till 9 anställda.

Nya produkter precis klara

Ur strikt ekonomisk vinkel är situationen alltså inte särskilt hoppingivande. Men det är å andra sidan långt ifrån hela bilden.

- Vi har precis tagit fram världens snabbaste javabaserade Ethernetkort. Det är en färdig produkt, klar att börja säljas. Utvecklingsplattformen är också klar och den är jättebra, säger han entusiastiskt.

Det nya kortet är tänkt för alla dessa nya prylar som ska anslutas till Internet. Det kan handla om telematik eller när man behöver samla in data och lägga upp på webben. Kortet innehåller en komplett webbserver och förutom Imsys javakrets The Cjip, finns där en FPGA, lite flashminne samt 8 Mbyte RAM. Plus Ethernetaccess och serieportar.

Korten är ett led i Imsys nya affärsstrategi, som något förenklat går ut på att göra mer färdiga produkter. Då sänks ribban för nya kunder, och man kan också komma in i projekt som inte kräver lika stora volymer. Och försäljningen kan skötas av distributörer, eftersom färdiga kort kräver betydligt mindre tekniskt säljstöd än kretsar eller IP-block.

Parallellt med satsningen på färdiga kort går utvecklingsarbetet oförtrutet vidare på själva kärnprodukten, javakretsen The Cjip. För trots korten är det kretsarna som ska generera de stora pengarna i framtiden.

- I september kommer andra generationen, Cjip II. Då går vi ner i processgeometri till 0,25 μm, dubblar klockhastigheten till 133 MHz och får mer minne så vi kan ge tre gånger mer javaprestanda. Och effektförbrukningen får vi ner till en tredjedel av idag.

Den kretsen kommer att ha nästan allt som finns på Ethernetkortet. Funktionerna som idag ligger i FPGA:n flyttas in på kretsen.

- Vi skissar redan på tredje generationens Cjip, i 0,15 μm-teknik. Den kommer nog år 2003, säger han.

- Med 0,15 μm-teknik ökar vi prestanda ytterligare tio gånger. Räknat per watt ökar vi den ännu mer. Eftersom vår processorkärna bara är 20 000 grindar stor så ryms väldigt mycket mer i en sådan krets, trots att vi skissar på en ganska liten yta, bara är 4 x 4 mm.

Bluetooth lika bra utanför

Det är rätt fascinerande att lyssna på Paul Karlsson. Trots att bolagets pengar bara räcker över sommaren så visar han upp en detaljerad teknisk plan som sträcker sig två teknikgenerationer och närapå två år fram i tiden.

- Det enda vi har strukit ur vår plan är tanken på en särskild version med inbyggt Bluetoothstöd. Det går lika bra att lägga utanför kretsen, säger han.

Han poängterar att det finns gott om potentiella användare. För antalet produkter med Java kommer att explodera. Dock tror han inte längre att Imsys krets kommer att sitta i några mobiltelefoner.

- För närvarande är det inte möjligt. Mobiltelefontillverkarna har låst in sig i kombinationen Arm-processor och operativsystemet Epoc. Då finns ingen plats för vår teknik - det räcker med en processor i mobilen.

Paul Karlsson kom till företaget för drygt ett år sedan med den uttryckliga uppgiften att ordna finansieringen. Men han medger att det är en tuff uppgift i dagsläget.

- De flesta svenska riskkapitalbolag satsar i första hand sina pengar i samma bolag de investerat i tidigare. Men jag vill inte kritisera dem, de flesta är proffsiga och trevliga.

Kapitalbolagen hade dock gärna sett att Imsys hade fler kunder. I dagsläget finns, förutom Array, ett par svenska och några utländska kunder. Ingen har dock köpt några jättevolymer av the Cjip. Men trots det, och trots kapitalmarknadens försiktighet är han optimistisk.

- Riskkapitalbolagen inser att vår teknik är bra och att vi har en unik kombination av Java och kommunikationsmöjligheter. De förstår att detta är ett intressant fält. Och trots allt drog vi in 23 miljoner kronor i riskkapital förra året.

Vad händer då om företaget inte lyckas ordna finansieringen inom några månader? På den frågan duckar Paul Karlsson:

- Vi räknar med att lösa detta. Den här gången behöver vi inte fullt lika mycket som sist. Då kan vi klara oss tills vi tjänar pengar själva.

Adam Edström