Han har kallats Sveriges Mr Renrum såväl som Renrums-Messias. Men så har Bo Bängtsson, chef för ABBs renrumsenhet, också haft ett finger med i spelet i en majoritet av Sveriges renrumsbyggen. Nu försöker han förverkliga sina visioner om ett svenskt foundry, som nystartade företag kan utnyttja.
Bo Bängtsson... ...tog examen från KTH Teknisk Fysik 1972. Arbetade 1973-86 på Rifa med processutveckling, litografi och masktillverkning "jag ansvarade i omgångar för allt utom jonimplantering" Startade konsultfirma 1986, första uppdraget var att göra layouten för KTHs nuvarande renrum. Började 1989 på ett LCD-företag i Norge. "En vansinnig men rolig resa" som tyvärr slutade med konkurs 1991. Sedan dess har han varit ABB trogen. På referenslistan finns Chalmers MC2-labb, Ångströmlaboratoriet i Uppsala, Strands och Acreos anläggningar i Norrköping, KTHs och Acreos Kistalabb, Thin Film Electronics renrum i Linköping, Mitthögskolans renrum i Sundsvall och Optillions optofabrik i Kungens Kurva. Bland annat. |
- Företagsledare och politiker av alla färger säger jämt att det inte går att producera i Sverige. Man skyller på att vi har för höga lönekostnader, men det är ju larvigt eftersom endast 10-15 procent av produktionskostnaden är lönekostnader.
Han tycker det är skrämmande med den spridda uppfattningen att svenska företag och institut kan forska fram idéer för att sedan lägga produktionen utomlands. Då lämnas även kunnandet bort, menar han, och utvecklarna går miste om viktig återkoppling om hur produkten ska utvecklas. Bo Bängtsson strävar därför efter att skapa ett foundry där bolag som avknoppats från svenska företag och institut kan lägga ut sin halvledartillverkning. Han beskriver sina ansträngningar som ett pionjärarbete.
- Jag försöker skapa en kulturförändring. Jag knyter samman intressenter, lösningar och kunder. Innan året är slut vill jag sy ihop ett foundry i Sverige. Det skulle visa att det går att producera här i landet.
Vilka aktörerna är vill han inte gå in på, men han säger sig vara inblandad i ett flertal diskussioner.
Mer än vägg, golv och tak
Sedan Bo Bängtsson kom till dåvarande ABB Fläkt för tio år sedan har företagets renrumsinriktning styrts om från att tävla om renrumsbyggena hos de stora halvledarjättarna till att i första hand bygga renrum för nybildade företag och universitet. Man har även gått mot helhetsåtaganden.
- För 10 år sedan såg ABB renrumsbyggen som ren installation. Det skulle vara väggar, golv, tak och så ventilation. Men vi har successivt gått till att leverera kompletta lösningar.
Det innebär att ABB förutom att bygga rena rum även köper in processutrustning, analyserar miljökonsekvenser, fixar bygglov, letar gräsmattor att bygga på och ibland även hjälper till med finansieringen av processutrustningen.
Bo Bängtsson exemplifierar affärsidén:
- Säg att du har en smart idé som du vill starta ett bolag kring. Du får några miljoner av en investerare. Om solen skiner och investeraren är på bra humör så har du 3 år på dig att visa resultat, men förmodligen har du bara 2 år. Ska du ha ett renrum? Var får du tag på det? Vad ska du ha för utrustning? Visst, det är jättekul att köpa processutrustning, det är dyra och sexiga saker. Men innan du har allt på plats har 1,5 år gått. Då är det bättre att du koncentrerar dig på att skapa och marknadsföra din produkt, så fixar ABB resten.
Hittills har han visserligen inte tillämpat hela konceptet, men ABBs renrumsenhet har ändå varit framgångsrik att döma av mängden renrumsprojekt man varit involverad i, se faktaruta.
Renrumsboomen fortsätter
Det har onekligen varit något av en renrumsboom i Sverige på sistone, och Bo Bängtsson tror på ytterligare satsningar.
- Jag skulle inte bli förvånad om vi såg ett dussin byggstarter för renrum de närmaste två åren i Sverige.
Han vill dock inte avslöja vilka företag eller institut han för diskussioner kring nya renrum med.
Har vi inte redan tillräckligt med renrum i Sverige?
- Jag omformulerar frågan: har vi för många renrum eller för lite forskning? Jag tycker vi har för lite forskning och utveckling.
Men många forskningsrenrum är dåligt utnyttjade idag. Behöver vi verkligen fler?
- Universiteten behöver inte så många nya renrum. Men kommersiella renrum hoppas jag verkligen kommer att byggas, säger han.
Han poängterar att uppgraderingar av befintliga renrum också är en viktig marknad för ABB. Dessutom ger krympande geometrier nya utmaningar. Hittills har renhetskraven gällt antalet partiklar i renrummet. Nu börjar luftens molekylsammansättning ge problem. Idag kommer 75 procent av utgasningen ironiskt nog från reningsfilter i fläktarna, medan den näst störst boven är PVC-golvens mjukgörare. Den tredje största källan är Bo Bängtsson osäker på.
- Problemet är svårt. Vi försöker få grepp om vad vi jagar och varför.
Charlotta von Schultz