- Vi har en akut brist på pengar för internationella samarbeten inom komponent- och systemområdet, utan resurser för detta finns det knappast någon framtid för telekomrelaterad mikroelektronik i Sverige, säger Sven-Ingmar Ragnarsson på Vinnova
- Det är på gränsen till kapitalförstöring med alla fina halvledarlabb i landet som vi inte har råd att använda optimalt.
I dagsläget har Vinnova inga pengar för forskning inom elektronik- och mikroelektronikområdet. Men i tider då industrin inte anser sig ha råd att bedriva långsiktig forskning vill Vinnova ta ansvaret för att aktivt stödja och driva utvecklingen av sådan teknik som svensk industri antas behöva om 5 till 15 år.
Viktigt för Vinnova är dock att de nya satsningarna ska vara inriktade mot att utreda industriellt producerbara tekniker och produktidéer, och i mindre grad grundläggande forskning.
- Nu måste det till en signal från statsmakten om vi ska ha en elektronikindustri i Sverige även i framtiden. Doktorander och de som vill doktorera måste veta om det är ett område vi ska avveckla eller inte.
Vinnova har idag delat upp verksamheten i 19 tillväxtområden. Mikroelektronik har villkorlig prioritet. Det innebär att om regeringen skjuter till pengar till verksamheten så får den direkt högsta prioritet. Blir det inga pengar får den lägsta prioritet.
- Får vi inga pengar är det ett besked från regeringen att vi inte ska satsa på mikroelektronik i Sverige.
Han tror dock på ett svar i positiv riktning.
- Även om det bara blir ett delbeslut är det oerhört viktigt med en signal om att man kommer att satsa nödvändiga resurser.
Biträdande näringsminister Ulrica Messing har lovat att svara på Vinnovas förslag till utvecklingsprogram senast den 15:e december.
Anna Wennberg