- I princip dubblas kostnaderna för varje processgeneration, säger Torbjörn Sandström, forskningschef på Micronic.
- Det gör att kostnaden för fel blir orimligt dyr, vilket i sin tur gör att alla konstruktioner görs väldigt konservativt.
Kostnaderna, tillsammans med elektronikindustrins konjunktursvacka, har gjort att övergången till 0,13 um inte gått så fort som man trott. För två år sedan trodde analytikerna att var fjärde asic i år skulle göras i 0,13 um-teknik. I verkligheten ser det ut att bli var sjätte.
Halva antalet jämfört med 1995
Enligt Dataquest har industrin snart nått den punkt då ett asicprojekt måste budgeteras till mellan 50 och 100 miljoner kronor. Det innebär att produkten som asicen sitter i måste ha potential att alstra minst 200 miljoner kronor i intäkter för att investeringen ska kunna rättfärdigas.
Inte konstigt därför att antalet asicprojekt minskar. år 1995 startades uppskattningsvis 10 000 asicprojekt i världen. Enligt Gartner Dataquest var siffran nere i 6 700 under år 2000, som i många andra avseenden var ett rekordår i elektronikindustrin. I år blir det inte mer än 4 350, säger Dataquest, och minskningen fortsätter.
Men detta betyder inte nödvändigtvis att mängden asicarbete minskar. Dagens kretsar är betydligt större, så det totala antalet asicgrindar ökar faktiskt en smula. Många projekt går ut på att ersätta två, tre eller fyra kretsar med en enda, som ju då förstås blir tämligen stor.
Ett annat sätt att se på saken är att varje maskuppsättning i snitt används till 400 kiselskivor. Men minnen och mikroprocessorer gör statistiken skev. Medianen ligger under 10 skivor per maskset. Och omkring hälften av alla maskset används bara till en enda omgång skivor - inte enbart för att volymerna är små utan framför allt eftersom dessa maskset är felkonstruerade och måste göras om.
Och med 300 mm kiselskivor kan en eller två skivor räcka för hela den nödvändiga volymen.
Adam Edström