Tack vare den andra omgången av det statliga stödet Svenska Fuse har Voxi utvecklat en FPGA till företagets plattform för röststyrning, Licera har konstruerat en FPGA för telematik i tunga fordon, och TAC tar fram en analog asic till företagets system för styrning av värme och ventilation i fastigheter. Alla tre vittnar om att det ekonomiska bidraget varit en viktig förutsättning för att starta projekten. Uppbackningen från Acreo, som ansvarar för Svenska Fuse, har också upplevts som värdefull.

Stockholmsföretaget Voxi grundades hösten 1999 för att förverkliga en idé om spel styrda av naturligt tal. De tre grundarna ändrade dock snart fokus till att utveckla en generell plattform för talstyrning av alla möjliga typer av produkter.

- Vi hade tidigt funderingar på att lägga de beräkningsintensiva funktionerna i hårdvara, säger Daniel Adler, vd och tillika en av grundarna.

Läste i elektroniktidningen

Under år 2000 gjordes en förstudie som visade att en FPGA eller asic skulle göra produkten snabbare och effektsnålare jämfört med en programvarulösning. Men investerarnas riskvillighet sjönk i takt med att IT-bubblan säckade ihop, och planerna på en krets skrinlades.

- Då såg jag en artikel om Svenska Fuse i Elektroniktidningen och bestämde mig för att ansöka om stödet, säger Daniel Adler.

Voxis ansökan var till belåten-het - företaget fick maxbeloppet på 500 000 kronor för att utveckla en krets. När indikationerna pekade på att man skulle få stödet anställdes Michael Unnebäck med tio års erfarenhet av FPGA- och asicutveckling. Två år har gått, och konstruktionen befinner sig i "slutet av nästanfärdigfasen".

Hur blev konstruktionen då? Konstruktörer brukar sällan vilja förhäva sig, och Michael Unnebäck verkar inte vara något undantag.

- Jo, det blev bra, prestandan är riktigt hyfsad, säger han.

Att få allt att fungera ihop är det enda han tycker har varit knepigt. Eftersom han inte har hårdvarukunniga chefer och kollegor så har det varit värdefullt med handledning och kravställning från Acreo.

Konstruktionen består av en 32 bitars risckärna, en DSP-modul, logik för sannolikhetsberäkningar samt gränssnitt mot AD-omvandlare, SDRAM och flash. Kretsen tar emot den inkommande ljudsignalen efter att den passerat en extern AD-omvandlare. Det rör sig om relativt stora datamängder - var 10 ms utförs signalbehandling på ljudsignalen och 39 värden extraheras. Dessa matchas mot fonem i en databas och processorn skapar hypoteser baserat på lexikon och grammatik som lagras i de externa minnena.

Prototypen ska förhoppningsvis fungera som en dörröppnare på marknaden för tiomannaföretaget.

- Nu kan vi visa att vår teknik fungerar, säger Daniel Adler.

Tanken är att konstruktionen ska licensieras som en hård eller mjuk kärna för inbyggnad i programmerbar logik eller asic.

- Vi har ett avtal om utvärdering på gång hos en stor biltillverkare, säger marknadschefen Sverker Lindbo.

Från industri till fordon

Linköpingsföretaget Licera fick också en halv miljon kronor för att utveckla sin första FPGA. Den skulle ingå i en ny telematikprodukt vid namn Bluebox, som ska visas upp på Cebit 2003. Sedan tidigare erbjuder företaget telematiklösningar för industrin, men Bluebox är avsedd för tunga fordon vilket är en ny nisch för sjumannaföretaget Licera.

- Marknaden är omogen, så det rörde sig om ett riskprojekt. Utan Fusestödet hade vi knappast tagit det här steget nu, säger projektledaren Niklas Swartz.

Förutom det ekonomiska bidraget så säger han att det har varit tryggt att veta att Acreo och SGA kunde rycka in om det uppstod problem man inte kunde lösa på egen hand, vilket dock inte inträffade.

En speciell utmaning var att klara de krav som ställs på kretsar för tunga fordon, exempelvis elektriska krav på störning, spänningsspikar och strömförbrukning. Man gick även från kommunikation via GSM till GPRS och lade till stöd för att ladda ner nya tillämpningar trådlöst.

Under projektets gång kom nya krav från kunden, en stor leverantör av tunga fordon. Man behövde en kraftfullare processor, och andra komponenter måste också bytas ut. Till sist visade det sig att man fick en billigare lösning genom att flytta hårdvaran, alltså FPGAn, till programvara.

- Men vi hade ändå stor nytta av vår FPGA-utveckling, säger Swartz.

Dels kunde man utnyttja den arkitektur som tagits fram, dels används en storebror till FPGAn i ett annat projekt. Dessutom tar Licera nu fram en efterföljare till den ursprungliga konstruktionen.

- Vi har kommit in på banan när det gäller FPGAer och kan utveckla dem själva, säger Niklas Swartz.

Asic ersätter diskreta kretsar

En skräddarsydd krets innebär ett teknikmässigt lyft även för TAC. I början av året drog utvecklingsavdelningen i Malmö igång sitt första asicprojekt.

- Vi har gjort en del provskott under åren, men har inte kommit längre än till förstudier och preliminära specifikationer tidigare, säger Rolf Olsson, produktchef på TAC.

Att Svenska Fuse sköt till 400 000 kronor bidrog till att man till sist gjorde slag i saken. Företaget har precis fått de första prototyperna av den analoga asic man utvecklat i samarbete med Svenska Grindmatriser.

Kretsen ska ersätta ett stort antal diskreta komponenter i företagets produkter för styrning av bland annat värme i fastigheter. Den gör att man kan ansluta olika typer av mätsignaler till en och samma anslutningspunkt utan att behöva byta ut elektronik eller göra byglingar. Dessutom har man lagt till en rad nya funktioner och gjort produkten helt programvarustyrd.

Rolf Olsson berättar att det varit mycket jobb med att kontrollera toleranser för att säkerställa att den specificerade mätnoggrannheten uppfylls. Han har än så länge svårt att uttala sig om huruvida kretsen uppfyller specifikationen eftersom de praktiska testerna inte inletts ännu.

- Så långt ser det bra ut.

Inom TACs produktflora finns ett antal produkter som skulle kunna förbättras tekniskt och ekonomiskt med specialutvecklade kretsar. Rolf Olsson hoppas att det nuvarande asicprojektet ska få ett bra utfall och att man sedan ska starta ytterligare projekt.

Charlotta von Schultz