- Nyckelfrågan är hur man ska kunna leverera tjänster med bibehållen kvalitet hela vägen ut till abonnenten och dessutom göra det på ett kostnadseffektivt sätt. För att nå det målet måste både tekniken och administrationen bli billigare, säger projektledaren Gunnar Jacobsen på Acreo.

Han är en av de 14 specialister på optiska nätverk som i somras flyttade över från Ericsson till Acreos Photonicsgrupp, när Ericsson bestämde sig för att optoforskning inte längre var en kärnverksamhet.

- Just nu är det inte riktigt läge för att demonstrera teknisk spetskompetens, det är viktigare att hitta tjänster som någon vill betala för, konstaterar han.

Fysiskt ska testnätet bestå av ett stadsnät i Hudiksvall och en fiberring i Stockholm med förorter. Däremellan ska det gå länkar på 2,5 och 10 Gbit/s, och på sikt vill Acreo prova teknik för att överföra 40 Gbit/s på hela sträckan.

Valet av orter beror bland annat på valet av samarbetspartners; i Hudiksvall pågår redan ett lokalt bredbandsprojekt under namnet "Fiber Optic Valley" och i Stockholm driver KTH "People's Hub", ett experiment med att sända filmer till diverse Folket Hus i landet över fiberkabel. Som av en händelse finns dessutom Acreo representerat på båda platserna.

Utrustning från flera företag
Nätet ska byggas med kommersiellt tillgänglig utrustning, helst från flera leverantörer. Tanken är, något hårdraget, att tillverkarna ska ställa upp med utrustning billigt eller till och med gratis för att i gengäld få veta hur väl deras prylar fungerar i sådana blandade nät. Förutom fysisk interoperabilitet är det också intressant att se om det går att övervaka nätet med standardverktyg eller om varje tillverkare kräver sina egna specialverktyg.

Viktigast på kort sikt är som sagt att få fram bredbandstjänster som kan generera intäkter, men testnätet ska förhoppningsvis också kunna användas för att driva tekniken framåt. Gunnar Jacobsen ser flera intressanta utmaningar.

- Det mest intressanta är hur vi ska bygga ringarna för att kunna skicka ut mer än 5 Mbit per anslutet hushåll. Vi ska använda någon form av våglängdsmultiplexering, så mycket vet vi, men det finns mer att fundera på. Vi vill också göra nätet självkonfigurerande så att det levererar bandbredd dit den behövs när den behövs.

- Det är inte heller helt klart tekniskt hur man bäst handskas med strömmande video i ett bredbandsnät. Det blir problem med variationer i fördröjningen och liknande.

Självkonfigureringen ska sträcka sig ända ner på optisk nivå. Med hjälp av bland annat avstämbara lasrar och förstärkare ska nätet kunna allokera våglängder efter behov.

30 mil långt för 40 Gbit/s
Ett annat tekniskt spetsproblem är den tänkta 40 Gbit-länken. Det är ungefär 30 mil från Stockholm till Hudiksvall, ett modest avstånd kan tyckas med tanke på att det ligger fiberkabel tvärs över Atlanten, men där går signalerna i mer måttliga 2,4 Gbit/s. För 40 Gbit/s är 30 mil långt.

- Vi räknar med att det kommer behövas fem-sex förstärkningssteg på vägen, säger Gunnar Jacobsen.

Nätet ska drivas av Acreo, som också hjälper medverkande företag med att koppla in utrustning och leta fel om det är något som inte fungerar. Däremot har institutet inga planer på att självt ta fram nya bredbandstjänster.

- Acreo har ingen egen kompetens när det gäller att utveckla bredbandstjänster, så där hoppas vi att rena tjänsteföretag vill vara med, säger Gunnar Jacobsen.

Hammarby Sjöstad förebild
En förebild i mindre skala kan vara stadsnätet i Stockholms senaste närförort, Hammarby Sjöstad. Gunnar Jacobsen refererar i alla fall till det flera gånger under diskussionerna. Där har man separerat ansvaret för nätet i tre nivåer. Underst finns en nätägare, i praktiken fastighetsägarna. Denne anlitar sedan en kommunikationsoperatör som driver nätet och skriver avtal med diverse tjänsteleverantörer, som till exempel Internetoperatörer eller tv-kanaler. Poängen är att de boende inte är bundna till en enstaka leverantörs tjänsteutbud utan i princip kan välja fritt. Dyker det upp en ny Internetoperatör med bättre villkor så är det bara att byta.

Inget företag har sagt ja ännu
Projektet förutsätter medverkan från såväl tjänsteföretag som tillverkare av optoutrustning. Enligt den ursprungliga tidsplanen skulle Acreo ha tecknat avtal med de första företagen till årsskiftet, men så har det inte blivit. Därför vill institutet heller inte tala om vilka företag man diskuterar med.

- Alla signaler är positiva så här långt, och det är ingen panik. Projektet är hur som helst finansierat under första halvåret 2003, säger Magnus Breidne som är vice vd på Acreo.

Totalt har staten, via Vinnova, hittills anslagit 36 miljoner till projektet. Dessutom ska alltså industrin skjuta till resurser. Två företag som Acreo har varit i kontakt med är Packetfront, som levererat teknik till Hammarby Sjöstad-nätet, och Transmode som bygger optisk nätutrustning.

- Vi har sagt till dem att vi inte har möjlighet att finansiera projektet men att vi kan bidra med till exempel utbildning och utrustning, säger Niklas Sonesson, teknisk chef på Packetfront.

Transmodes produktchef Peter Puranen säger att företaget kan tänka sig att sälja utrustning till kraftigt rabatterat pris.

- För oss är det en chans att testa nya lösningar. Vi har lämnat ett förslag på nätlösning till Acreo och väntar på att få feedback på den.

Båda företagen tycker att det är positivt att staten engagerar sig i bredbandsutvecklingen, det behöver hända något på den fronten.

Lennart Pettersson