Massproduktion av elektronik ser idag ut att vara ett passerat stadium för Sverige. Få tror att vårt land kommer att återfå den rollen.
De internationella jättarna har idag bantats till mer normalsvenska nivåer, och de slåss idag om samma kunder som Note, Partnertech och andra svenska kontraktstillverkare.
Intressant nog ger en rundringning i branschen vid handen att det alltjämt må råda viss överkapacitet, men det är långtifrån nattsvart. De tillverkare som Elektroniktidningen varit i kontakt med hävdar mer eller mindre unisont att de lämnat problemen bakom sig och nu ser fram emot en måttlig men stabil tillväxt, där en rad olika produkter, främst inom industri- och bil- och medicinsk elektronik, ger grund för optimismen.
- Vi fick nitton nya kunder i Skandinavien förra året, ganska jämnt fördelade över fordonsindustrin, IT, telekom och verkstadsindustrin, berättar Glenn Svedberg, ansvarig för Flextronics produktionsverksamhet i Sverige.
Flex har jobbat hårt på att ompositionera sig. Den svenska produktionen, som för något år sedan till 80 procent bestod av telekomprodukter, har som bekant bantats rejält och inriktningen har ändrats till en tydligare satsning på produktions- och konstruktionstjänster åt mindre och medelstora svenska företag. Företaget jobbar hårt på att sudda ut bilden av ett företag som ständigt lägger ner verksamheter. Mike McNamara, operativ chef på global nivå, ger en helt annan bild.
- Idag är vår tillverkning lönsam i Sverige, vi investerar och ser landet som en tillväxtmarknad, säger han.
- Sverige hör till de länder där Flextronics kan ge det mest kompletta erbjudandet. Efter köpet av Bluelabs har vi 500 konstruktörer i Sverige.
Livet efter telekombubblan kännetecknas också av större ödmjukhet hos de internationella jättarna. Idag kan en kund komma till Flextronics med produktion för ungefär tio miljoner kronor om året - för några år sedan hade Flex inte varit intresserad av sådana kunder.
- Om det är något vi lärt av telekomnedgången så är det vikten av balans mellan olika kundsegment. För ett år sedan hade vi 40 procent telekom globalt, idag är det 20 procent. Ändå har vi ökat försäljningen från 12 till 13,5 miljarder dollar globalt, säger McNamara.
Flextronics är långt ifrån ensamt i landet om att ha fått nya kunder. Två andra exempel är Note i Norrtälje och EDC i Munkfors.
- Numera gör vi till exempel elektroniken till Hasselblads kameror och till instrument åt Trimble, före detta Spectra Precisions, berättar Mats Hultin, Notes vd.
- Det är bra tryck överallt, utom i telekomindustrin. I julas hade vi så mycket att göra att personalen inte kunde ta någon ledighet. säger han.
Mats Hultin påpekar att företaget lärt sig mycket av den kritik som riktats mot outsourcingtrenden.
- Vi måste bli bättre på kopplingen mellan kunden, konstruktionen och produktionen. Här kommer vi med ett nytt koncept snart - det handlar om att kunderna ska få mer kontroll över produktionen än idag.
Note tillhör de företag som satsar hårt på bilelektronik. Nyligen fick man ett så kallat TS-certifikat som visar att man uppfyller bilindustrins krav.
- Kraven därifrån är delvis hårdare och mer exakta än annan industri. Både när det gäller teknisk precision och sådant som leveranstider.
- Men produkterna är inte svårare att tillverka, även om de ska sitta i en annan miljö än exempelvis telekomprodukter, säger Mats Hultin.
EDC i Munkfors hade sin bästa månad någonsin i oktober förra året, vilket torde vara rätt unikt i den här branschen.
- Vi växte faktiskt även inom telekom förra året. Ungefär med 20 procent, även om det var från en låg nivå, berättar vd Göran Frödén.
Läs även: Nu vänder det i Europa
Adam Edström