Företaget har fått in ett par miljoner från olika håll. Dessutom har Accilon fått 300 000 kronor i startbidrag från statliga Nutek. Summorna är betydligt blygsammare än vad som investerades i nystartade teknikföretag för några år sedan.
En del av pengarna spenderade Accilon då ADCs kvarlåtenskap gick på auktion nyligen. Man passade på att köpa några optomätinstrument. Omkostnaderna är annars små. Man har ingen egen produktion och inga fast anställda.
- Vi delar vår tid mellan Chalmers och Accilon och så har vi några externa konsulter som jobbar med produktutvecklingen, säger Bengt-Erik Olsson.
Före sommaren ska systemet vara så pass klart att det kan lanseras. Det kommer dock inte att vara certifierat.
- Vi riktar in oss på lågkostnadslösningar och kommer inte att kunna ta alla typer av kunder, till exempel inte de som kräver certifiering redan från början.
- Vi anser att det är viktigare att få ner kostnaderna än att försöka täcka in hela marknaden, säger Bengt-Erik Olsson.
Hårdvaran i instrumentet är begränsad. Det mesta av arbetet utförs istället av programvaran. Dessutom gör lösningen att det blir enklare att skräddarsy instrumentet efter kunden önskemål. Systemet skyddas av en omfattande patentansökan.
Accilons första produkt, APS-5000, används i optiska nät för att direkt kunna bedöma kvaliteten på optiska data. Man slipper alltså att omvandla ljuset till elektriska signaler för att mäta kvaliteten. Företaget blir därmed en konkurrent till Kistabaserade Proximion.
En procent eller mindre av ljuset i fibern tappas av och instrumentet mäter tre parametrar i realtid. Det är effekten, polarisationsgraden och polarisationstillståndet som mäts för olika våglängder.
- Vad jag vet är vi de enda som har ett instrument som kan mäta polarisationen. Den är ett bra mått på kvaliteten hos optiska data.
Förutom avbrott kan man se optiska förstärkare som krånglar, om det är onormalt stora förluster eller om det uppstår reflektioner i övergångarna.
Behovet av Accilons produkt är än så länge begränsat. Det är först när man kommer upp i 40 Gbit/s som det blir absolut nödvändig med övervakning eftersom polarisationsdispersionen blir ett problem. Likaså är tekniken oumbärlig i framtida heloptiska nät.
- Men redan idag, när man till exempel går från 2,5 Gbit/s till 10 Gbit/s, är det intressant. Vi känner suget från systemleverantörerna och vi behöver inte sälja så många enheter för att överleva, säger Bengt-Erik Olsson.
Företaget satsar inte enbart på telekomleverantörer. Polaristionsspektroskopi är intressant även inom bland annat miljöövervakning och bioteknik där en lågkostnadslösning kan öppna för nya tillämningar.
Per Henricsson