Således har alla uppdrag som inte har någon betalande partner strukits. Likaså har småprojekt, med enbart två-tre personer, och långsiktiga satsningar tagits bort. Resultatet är att verksamheten går från 185 till 164 anställda.
Vid en första anblick kan man tycka att nedskärningen inte är så allvarlig. Efter uppsägningarna får Acreo ungefär lika många anställda som för två år sedan.
- Det allvarliga är att det just är uppdragen som är kopplade till laboratorierna, däribland halvledarlabbet i Kista, som minskar så mycket att vi har svårt att bära kostnaderna, säger Hans Hentzell.
Hur nästa år kommer att te sig vill inte Hans Hentzell sia om. Han menar att det kommer att krävas att industrin går bättre och att forskningsfinansiärerna återigen börjar prioritera mikroelektronik och optoteknik för att inte ytterligare nedskärningar ska bli verklighet.
- När Acreo bilda-des 1999 gjorde vi beräkningen att vi måste omsätta 200 till 250 miljoner per år för att klara labben. Budgeten för i år låg på 250 miljoner, men vi hamnar klart under 200 miljoner.
- Kommer inga pengar från de program som Vinnova skissat på för nästa år krävs det fler neddragningar. Vi kan inte vänta till forskningspropositionen år 2005.
Samtidigt sitter inte högskole- och institutvärlden enbart och väntar på att sparbössan ska fyllas från annat håll, utan tar också egna initiativ. Under sommaren har exempelvis KTH:s halvledarlabb bytt namn till Elektrumlaboratoriet, med baktanken är att bredda verksamheten mot bioteknik, nanoteknik och nya material som inte är halvledande, allt för att få en större kundbas.
Labbet kommer även fortsättningsvis att vara organiserat som ett centrum vi institutionen för mikroelektronik och informationsteknik (IMIT) samt KTH, där KTH tillsammans med Acreo står för driften.
Anna Wennberg