Nu har företaget långtgående planer på att bygga en egen fabrik utanför Norrköping, vilket ställer nya krav på processen.
- Vi måste förbättra vår process så att vi får god kvalitet även i stora volymer, annars kan vi inte motivera investeringen i en egen fabrik, säger Peder Bergman som är ansvarig för den strategiska forskningen på Okmetic.
Kiselkarbid ren energivinst
Anpassningen från laboratorieskala till industriproduktion beräknas kosta 24 miljoner. Energimyndigheten står för hälften, Okmetic för resten.
Kiselkarbid är ett material med många intressanta egenskaper. Jämfört med vanlig kiselelektronik kan man konstruera halvledare som klarar betydligt högre frekvenser, temperaturer och spänningar.
För Energimyndigheten är det den energirelevanta delen som lockar.
- Vi tror att kiselkarbidkomponenter hör framtiden till. De är tåligare än andra komponenter vilket kan ge stora energibesparingar på sikt, säger Anneli Jakobsson, handläggare på Energimyndigheten.
Hon menar att kiselkarbid skulle kunna användas inom många områden för att minska på den framtida energiförbrukningen. Bland annat intresserar sig myndigheten för om kiselkarbidkomponenter kan användas i processer inom industrin som idag måste kylas ner eftersom komponenterna inte tål de höga temperaturerna. Dessutom förutspår myndigheten att kiselkarbid i framtiden kan använda till vanlig belysning.
Det stora intresset för kiselkarbid gör att Okmetic faktiskt inte är ensamt om att få Energimyndighetens uppmärksamhet för tillfället.
- Vi stöder även en forskargrupp på KTH, ledd av professor Mikael östling, som arbetar med kiselkarbidkomponenter för motorindustrin, säger Anneli Jakobsson.
ABBs kiselkarbidpatent går till USA
Okmetic och AMDS ser inget hot
Anna Wennberg