När utvecklingsföretaget Free2Move tog fram en temperaturloggande RFID-lösning så dög inte Bluetooth. Istället fick man ta fram ett eget protokoll.
Lösningen är en knapp stor som en femkrona med så kallad aktiv RFID, alltså batteridriven radioidentifiering.
Knappen innehåller en temperatursensor, en processor, 2 kbyte minne och en transceiver. Samt ett batteri som håller i ungefär ett år. Informationen från knappen - en loggning av temperaturen med 0,5 grader C noggrannhet upp till ett år tillbaka - läses av en Linuxbaserad centralenhet.
- I en passiv transponder sitter en kondensator som måste laddas upp vid varje avläsning. Det tar för lång tid. Och en passiv transponder klarar bara avläsning upp till en meter, vi klarar 20 meter med vårt system, säger Per-Arne Wiberg, vd på Free2Move.
- Visst blir det lite dyrare, men batterier sjunker i pris så kostnadsskillnaden är faktiskt inte så stor, säger han.
Kraven på snabb avläsning - 100 enheter per sekund - var också anledningen till att man frångick Bluetooth - en standard som företaget annars är rätt förtjust i. Det egna protokollet bygger på en variant av TDMA där synkroniseringen inte är lika hård. Det tar också större hänsyn till strömsparlägena än Bluetooth.
- Det finns inget standardprotokoll som klarar access till så många enheter samtidigt. Om den nya bluetoothversionen 1.2 haft jättekorta avläsningstider så hade den varit ett alternativ. Men så är det inte, så vi fick ta fram ett eget protokoll. Förhoppningsvis blir det en defactostandard.
Den version av systemet som nu ska provas av Saba är uppbyggd av diskreta komponenter. Om det blir en volymprodukt funderar Per-Arne Wiberg på att integrera mer av funktionerna i en asic eller ett system på kisel.
- Det skulle i så fall vara av rena kostnadsskäl. Den konstruktion vi har är tillräckligt liten och tillräckligt effektsnål. Vi har börjat titta på hur en mer integrerad konstruktion skulle se ut, säger han.
Adam Edström