About / Advertise
Statliga KK-stiftelsen lägger 15 miljoner under två år för att stärka konkurrenskraften hos små- och medelstora företag. Tanken är att använda mikro- och nanoteknik för att modernisera företagens produkter.
| Tekniq har mer att ge Formellt sett tar pengarna slut för Tekniq efter första kvartalet nästa år. Men det är mycket möjligt att verksamheten lever vidare i någon form. - Det pågår diskussioner inom KK-stiftelsen om att driva delar av programmet vidare. Det gäller särskilt expertkompetensprogrammen, säger Sven-Arne Paulsson. Tekniq utvärderades i våras. Projektet har kontaktat runt 1850 företag och 150 av dessa deltagit i skräddarsydda, kompetenshöjande projekt. Drygt 90 av dessa hade påbörjat prototyputveckling. 19 av de företag som svarat på enkäten säger att de är helt säkra på att få fram produkter som är lönsamma. Ytterligare 13 satte oddsen till 50-50. En annan slutsats är att företagen räknar med att de nya produkterna ökar omsättningen med totalt 220 miljoner per år. Hittills har omsättningen för deltagarna ökat med 108 miljoner. - Man brukar säga att av ett företags omsättning går 40 procent tillbaka till staten i form av olika skatter så siffrorna visar att de 60 miljoner KK-stiftelsen satsade i Tekniq redan betalat sig för staten. |
I en första vända satsar KK-stiftelsen 15 miljoner kronor under två år. Därefter ska projektet utvärderas och om det fungerar bra kommer det att förlängas.
Uppdraget att sprida kunskapen går till Mälardalens högskola som drivit Tekniq. Den här gången är även forskningsbolagen Acreo och Imego involverade redan från början.
- Tanken är att få ut tekniken till företag som funnits kanske 25 år på marknaden. De har varit jätteduktiga men behöver ta ett steg till för att få fram en ny produktgeneration, säger Sven-Arne Paulsson som är programdirektör för både Tekniq och Minst.
Upplägget i Minst är i princip detsamma som i Tekniq och det går därför att återanvända mycket av erfarenheterna, arbetsmetoderna och kundkontakterna.
- Vi ska först inventera vad vi har med oss och sedan kvickt gå ut och prata med ett antal företag för att se vad de efterfrågar.
En annan viktig bit är att inventera vilken kompetens det finns inom mikrosystem i industrin, på forskningsinstituten och på högskolorna.
- Det här är ett annat sätt att kommersialisera forskning. Vanligen tänker man sig att forskarna ska starta ett bolag kring sin teknik men ofta kan det vara lättare att föra in den i ett etablerat företag som känner sin marknad och sina kunder.
I sin arsenal har Sven-Arne Paulsson bland annat seminarier och kurser men eftersom området breddas jämfört med Tekniq behöver utbudet kompletteras. Programmet ska förutom mikroteknik även omfatta det heta området nanoteknik.
- Men där handlar det i första han om att följa forskningen än så länge.
För att få ut budskapet i hela landet ska man ta tillvara de kundrelationer och det kontaktnät som byggdes upp under Tekniq på högskolorna i Jönköping, Halmstad och Skellefteå.
Den som varit med i Tekniq tidigare kan räkna med en ny påstötning från Sven-Arne Paulsson och hans medarbetare. Andra intresserade kan komma i kontakt med projektet via dess hemsida.
Per Henricsson
