Medveten teknikledning kan fånga upp ingenjörens kunskaper bättre

Svenska elektronikföretag har inte den struktur som krävs för att de effektivt ska kunna ta till sig nya teknikkunskaper. Det säger Carl Gunnar Bergendahl på IVF, som tror att tankegångarna inom "Management of Technology" kan hjälpa till att råda bot på det.

- Under många år har vi sett att få företag är välorganiserade i att hantera ny teknik, säger Carl Gunnar Bergendahl på Institutet för verkstadsteknisk forskning, IVF, om den svenska elektronikbranschen.

Teknikledning, eller "Management of Technology" som det heter på engelska, ägnas allt större uppmärksamhet på de tekniska högskolorna och i företagsledarsvängen idag. Carl Gunnar Bergendahl har skrivit en svensk rapport på temat, Elektronik med rätt teknik, och han är övertygad om att tankarna inom "MoT" kan göra de svenska elektronikföretagen effektivare.

I rapporten noteras bland annat att teknikutvecklingen hindras när kunskaperna om en teknik skiljer sig mycket mellan olika nivåer i företaget. I en förstudie till rapporten har ytmonteringens intåg på 1980-talet tagits som exempel.

Vid mitten av 1980-talet var det i de flesta fall produktionsteknikerna som visste mest om ytmonteringstekniken och som arbetade för att få in den i företaget. Produktutvecklare och konstruktörer visste betydligt mindre, och företagsledningarna och inköparna visste näst intill ingenting.

Men för att investeringar ska göras krävs både att ledningen har tillräckligt med kunskaper för att bevilja stora utrustningsinköp, och att konstruktörer har anvisningar att arbeta efter. Bristen på kunskapsspridning mellan företagens olika delar kan alltså ha fördröjt den nya, mer effektiva teknikens intåg.

Den definition på "Management of Technology" som IVF använder sig av i rapporten är "att på ett strukturerat sätt utnyttja teknik som ett medel för att säkra uthållig lönsamhet."

Efter kvalitet och miljö

Som resultat av 1990-talets främsta företagsledningstrender: kvalitets- och miljöarbete, så är medvetenheten på dessa områden stor i många företag. Nu tycker IVF att turen har kommit till frågan hur företaget försäkrar sig om att man hela tiden har tillgång till rätt teknik - att man inte blir förbisprungen av teknikutvecklingen.

- Man kan dra en parallell till kvalitetsarbetet. Det blir ju ingen ordning förrän högsta ledningen engagerar sig och inför ett ledningssystem för kvalitet. Motsvarande kan man göra på tekniksidan också.

IVF vill skapa verktyg

IVF har nu fått pengar för att utveckla ett så kallat teknikledningssystem, ett slags verktygslåda för att låta teknikförsörjningen ske mer strukturerat.

Arbetet har nyss börjat, men som exempel på verktyg som kan ingå i sådana system nämner Bergendahl Quality Function Deployment (QFD), ett sätt att systematiskt beskriva kundens krav på en produkt och sedan överföra dem i produktutvecklingen. Andra exempel är teknik- och produktplaner, så kallade Roadmaps.

Vilken roll konstruktören kommer att spela i ett mer strukturerat teknikarbete är inte självskrivet, men Carl Gunnar Bergendahl antyder att de i kraft av sina stora teknikkunskaper skulle kunna bli mer inflytelserika i ett företag som började jobba mer systematiskt med teknikförsörjningen.

- Konstruktörerna är ju intresserade av ny teknik, särskilt komponenter. Det här skulle kunna göra att det blev högre i tak för ny teknik, så att tillfälligheter kom att styra teknikutvecklingen mindre. Sedan kanske ett företag väljer att peka ut konstruktörerna som den grupp som ska följa utvecklingen inom till exempel nya byggsätt.

Alexander Kristofersson