Fundamentala parametrar

Analog bandbredd
Den analoga bandbredden talar om hur mycket ingångskretsarna dämpar signalen som funktion av frekvensen. Bandbredden specificeras som -3 dB punkten, det vill säga den frekvens vid vilken amplituden minskat med 29 procent.

Men det kan finns anledning att ta tillverkarnas siffror med en nypa salt. På vissa modeller kan den maximala bandbredden bara användas vid speciella mätförhållanden, till exempel för vissa nivåer på insignalen.

En annan sak att tänka på är att mätproben ofta begränsar den verkliga bandbredden. Om signalen är över ett par megahertz är en FET-prob normalt bättre än en passiv prob. Men även en FET-prob kan sänka den användbara bandbredden.

Samplingshastighet
Samplingshastigheten är det minsta tidssteg som AD-omvandlaren kan arbeta med. En samplingshastighet på 500 MSa/s ger till exempel ett minsta tidssteg på 2 ns.

Men den högsta samplingshastigheten kan inte användas med de långsammare tidbaserna eftersom minneslängden är begränsad. Var brytpunkten finns går att räkna ut genom att dividera minneslängden med samplingshastigheten.

En annan sak att se upp med är om den maximala samplingshastigheten blir mindre när mer än en kanal används.

Det kan vara förvirrande att samplingshastigheten ibland anges för engångsförlopp och ibland för repetitiva förlopp.

När signalen är repetitiv kan man få en högre samplingshastighet, upp till 100 gånger, genom att sampla över flera perioder. Den funktionen går under olika beteckningar, bland annat slumpmässig sampling, ekvivalent tid och interleaving.

Upplösning
Upplösningen talar om hur många bitar AD-omvandlaren har. Åtta bitar ger till exempel 256 nivåer. En insignal på 1 volt får alltså en minsta upplösning på 0,0039 volt.

Tyvärr går hög upplösning och snabb samplingshastighet inte att kombinera. Enda sättet att öka upplösningen med bibehållen samplingshastighet är med digital filtrering. Nackdelen är då att bandbredden minskar.

Minneslängd
Med ett långt minne går det att bibehålla den maximala samplingshastigheten även med längre sveptider.

Dock ställer ett längre minne högre krav på grafikdelen i oscilloskopet eftersom det annars kan upplevas som trögt.

I en del modeller är minnet segmenterat så att mer än en händelse kan lagras.

Det ger möjlighet att trigga flera gånger och spara varje sekvens i minnet.

Segmenteringen kan också vara kombinerad med tidsmärkning så att man kan se när just den delen av minnet sparades.Det finns även referensminnen, men de är till för att spara kurvformer som antingen kan visas på skärmen eller för beräkningar.

Trigger
Triggern är en förutsättning för att kunna fånga signalen. Idag finns en nästan oändlig mängd av triggfunktioner med både amplitud- och tidsvillkor.

En viktig del vid en demonstration av ett nytt oscilloskop är därför att undersöka om det går att trigga på de signaler man vill studera.

En siffra som sällan deklareras av tillverkarna är maximal trigghastighet. Även den är värd att utvärdera vid en demonstration.