Mats Alaküla
Elvägar – för mer än bara lastbilar
Under det senaste decenniet har det dykt upp nya tillverkare av både personbilar och bussar som är helelektriska, men även tunga lastbilar som är plug-in-hybrider. Alla dessa nya produkter har gemensamt att de tänjer gränserna för vad som går att göra med lagring av elektrisk energi i batterier samt laddning av dessa batterier.
Teslas personbilar bär på över ett halft ton batterier. Elektriska stadsbussar behöver över tre ton batterier för att nätt och jämnt klara en dags körning. Tunga lastbilar skulle behöva närmare tio ton batterier för att klara en förmiddags körning på landsväg . De stora batterierna är både ett kostnads- och ett miljöproblem. För att begränsa användningen av stora och tunga batterier krävs effektiva laddlösningar.
Om alla personbilar i Sverige vore som en Tesla Model S med 100 kWh batterier så skulle samhällskostnaden för dessa batterier bli mycket hög. Räknar vi fyra miljoner personbilar i Sverige och ungefär 1000 kronor per kilowattimme batterier, så är alla dessa batterier värda cirka 400 miljarder kronor.
Siffrorna skall jämföras med den uppskattade kostnaden för höghastighetståg i Sverige som är 230 miljarder kronor.
Tunga lastbilar för långdistanstransporter, som efter personbilarna står för de största koldioxidutsläppen från vägtrafiken, saknar helt en realistisk lösning för eldrift bara på batterier.
Alla fordon som kan använda en elväg kan köra hur långt som helst på ren eldrift, utan stora batterier. Om till exempel Sveriges Riks- och Europavägnät (15000 km) uppgraderas till elvägar, så skulle inga fordon som kan använda elvägstekniken behöva batterier för mer än fem mils körning.
Personbilar skulle behöva cirka 10 kWh batterier i stället för de 100 kWh som är aktuella i dagens Tesla Model S och liknande bilar. Det skulle reducera kostnaden för batterier till personbilar från 400 till 40 miljarder kronor.
Tunga lastbilar skulle samtidigt behöva batterier till ett samhällsvärde av upp till 10 miljarder kronor för fem mils batteriräckvidd.
Elvägslösningar uppskattas idag kosta c:a 10 miljoner kronor per kilometer, vilket på Sveriges Riks- och Europavägnät motsvarar 150 miljarder.
Utan någon form av elvägar skulle alltså inte den tunga lastbilstrafiken kunna elektrifieras nämnvärt och personbilstrafiken behöva batterier till ett värde av 400 miljarder kronor, som dessutom behöver bytas ut minst var 10:e år!
Med elvägsteknik för 150 miljarder och batterier till lastbilar och personbilar för sammanlagt ytterligare 50 miljarder kronor (40 + 10) så skulle alltså väsentligen all vägtrafik kunna elektrifieras.
Avskrivningstiden för batterier är dessutom kortare än för elvägar. Exemplen innehåller inte heller kostnaden för snabbladdstationer som tillkommer utan elvägar med inte behövs med elvägar. Beräkningarna visar betydelsen av att personbilarna kan använda elvägstekniken.
Det är därför viktigt att de olika lösningarna nu prövas under riktiga förhållanden, i flera år, innan standardiseringsambitioner drivs för långt.
Mats Alaküla
Professor vid Lunds universitet och senior specialist vid
AB Volvo. Han arbetar aktivt med utveckling av både
luftburen och markbunden elvägsteknik.