Chalmersprofessorn Spartak Gevorgian ska leda ett treårigt EU-projekt
som ska ta fram ferroelektriska filmer för billig massproduktion av
mikrovågskomponenter. Projektet, där även Ericsson deltar, har en
budget på 4,1 miljoner euro.
Tänk dig en digitalkamera liten som en knapp och supereffektsnål. Två
amerikanska forskare har konstruerat en första bildsensor som kanske
kan vara embryot till morgondagens minikamera.
Två amerikanska senatorer vill ha en "innovationslag" som ska garantera
att USA vidmakthåller sin ledande position inom teknik och vetenskap.
Den amerikanska elektronikindustrin tycker att förslaget är utmärkt bra.
Vad ska svensk elektronik fokusera på när produktion inte längre är
lika aktuellt? Den frågan ska besvaras av besökarna på ett seminarium i
Norrköping den 23 januari, arrangerat av Acreo och Invest in Sweden.
Philips planerar att sätta sin halvledarverksamhet i ett eget bolag som
så småningom antingen kan börsnoteras, fusioneras med andra bolag eller
säljas. Enligt Philips är detta bästa sättet att möta den förväntade
konsolideringen i halvledarbranschen.
Den brittiske energiministern Malcolm Wicks kräver ännu mer tid för att
införliva EUs återvinningsdirektiv WEEE med den brittiska
lagstiftningen. Han vill inte ge något måldatum.
I senaste numret av Elektroniktidningen finns tre expertartiklar som
alla handlar om fiberoptik. Claus Popp Larsen, Örjan Mattsson och Karin
Nygårds Skalman skriver om Acreos testbädd. Steve Drumm på Omron skriver om behovet av nya passiva komponenter för CWDM. Och Derek Vaughan på Finisar skriver om behovet av digital diagnostik av fibernät.
Konsultföretaget Bitsim har knutit till sig tre tungviktare i svensk
elektronikindustri som ska bistå med råd och dåd inför framtida
expansion och strategival.
Stiftelsen för strategisk forskning har anslagit 34 miljoner kronor
till nanoelektronikforskning vid Lunds universitet och 37 miljoner
kronor på bioelektronikforskning vid Karolinska Institutet. Trådlös
kommunikation i Lund får därtill 40 miljoner, inbyggda system i
Västerås får 43 och antennteknik vid Chalmers lika mycket. Totalt
satsar stiftelsen 800 miljoner kronor på 18 nya forskningscentrum.