About / Advertise
Säkerhet realiserad med nanoelektronik och sensorer stod på agendan när Acreo och KTH bjöd in till ett halvdagsseminarium i Kista igår. Billigare, enklare och mindre lösningar för den civila marknaden var budskapet.
Drygt ett femtiotal personer hade samlats när Acreo och KTH slog upp dörrarna till sitt seminarium ”Nanoelektronik och sensorer för säkerhetslösningar” i Electrum igår. Syftet var att ge smakprov på var forskningen i Kista står idag och vilken potential den har.Forskningsprojekten som radades upp inkluderade IR-kameror, miniradar, rfid, nanotrådar samt olika sensorvarianter, där alla olika tekniker i grunden är ämnade att användas för att skapa en säkrare miljö genom att detektera brand, gift, spängmedel och liknande.
– Det är uppåt tvåhundra företag i Sverige som jobbar inom detta område och som har utvecklat egna säkerhetsprodukter. Av dessa företag är det ett femtiotal som jobbar med produkter som knyter an till det vi gör här på Acreo och KTH, sade Christian Vieider, affärsutvecklare inom nanoelektronik på Acreo.
Hittills har säkerhetslösningar varit dyra produkter som främst använts av militären och myndigheter. Men utvecklingen med krympta processer och större kunskap inom mikromekanik har gjort att kombinationen sensorer och integrerad elektronik framöver kommer att bli allt viktigare även för civil säkerhet.
– Utvecklingen har gått i ett rasande tempo. Idag producerar vi fler transistorer än tryckta bokstäver per år i världen och det kostar mindre att tillverka en transistor än en bokstav. Dagens transistorer är så små att man kan få in tusentals av dem i en blodkropp om man tittar strikt på dimensionen, sade Mikael Östling, professor på KTH.
Miniatyriseringen kommer att fortsätta att följa Moors lag även framöver, men den traditionella processkrympningen som idag mycket handlar om nya materialtekniker håller bara några generationer till.
– Efter 15 nm kommer det att bli en massa hybridlösningar. Man kan exempelvis använda kolnanorör som en plattformsteknik för att tillverka nya material. Men idag vet ingen vad som kommer att ske efter år 20015. Det enda vi vet är att något kommer att hända, sade Mikael Östling.
Inom Imagic – ett kompetenscentrum som Acreo driver med KTH – utvecklar man bland annat enklare okylda IR-kameror för fordonsindustrin.
Kompetenscentrumet har flera industripartners, däribland Autoliv och Flir, och är även med i EU-projektet PIMS där målet är att utveckla billiga detektorer till fordon som varnar för kollision med fotgängare.
– Det finns en väldigt stor marknad för IR-detektorer, speciellt okyld IR som kommer i civila tillämpningar som inte är fullt så krävande, säger Jan Andersson, på Acreo.
Att skapa lösningar för att detektera farliga ämnen är också något man jobbar med inom Imagic. Bland annat utvecklas här en känslig UV-sensor, baserad på galliumnitrid, som kan detektera bakterier på avstånd.
Ytterligare projekt som togs upp under dagen var radar i form av rf-mems med styrbara lober i framtida fordonstillämpningar och mems-detektorer som kan hitta sprängmedel och narkotika. Likaså berördes rfid-teknik med säkerhetsfokus samt hur nanotrådar kan nyttjas för att detektera DNA och proteiner.
