JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
söndag 12 juli 2020 VECKA 28
När Vetenskapsrådet öppnade plånboken i somras var det 20 forskningsmiljöer runt om i Sverige som tilldelades mellan fem och tio miljoner kronor årligen under tio år. På KTH fick professor Gunnar Björks forskning inom avancerad optik och fotonik sammanlagt 90 miljoner kronor.
När Vetenskapsrådet utlyser årets Linnéstöd – som representerar alla forskningsområden från medicin, natur- och teknikvetenskap till humaniora och samhällsvetenskap – är det enbart en ansökan från KTH i Stockholm som vinner gehör. Det handlar om grundläggande forskning inom avancerad optik och fotonik.

– Stödet som vi har fått ska gå till en forskningsmiljö och vi är drygt tio professorer som ska dela på pengarna. Än har vi dock inte beslutat hur de ska fördelas, säger Gunnar Björk, som är koordinator för projektet.

Än är det inte heller beslutat exakt vilken forskning som ska bedrivas inom KTHs Linnécenter. Däremot har man pekat ut fyra forskningsområden som ska täckas in i arbetet. Dessa är funktionella material, metamaterial, närfälts- och nanooptik samt kvantinformation och kvantkommunikation.

– Funktionella material kan man exempelvis använda för att konvertera våglängder. På så sätt kan man göra en laser för en viss våglängd och sedan lägga till ett material som skapar andra våglängder, säger Gunnar Björk.

Metamaterial handlar om material med periodiska strukturer som kan få ljuset att brytas, reflekteras eller filtreras på önskvärt sätt. Här finns många framtida tillämpningar som exempelvis militären världen över är intresserad av.

– En spektakulär tillämpning är att man med hjälp av metamaterial kan gömma föremål genom att man skapar en yta som ljuset kan leta sig bakom. Men det är svårt att få det hela bredbandigt, förklarar Gunnar Björk.

Det tredje forskningsområdet, närfälts- och nanooptik, är intressant att använda i närfältsmikroskop, alltså då man studerar föremål som är mindre än ljusets våglängd. Medan områdena kvantinformation och kvantkommunikation innebär forskning på partikelnivå.

– Vi kommer att nosa lite på fenomenet kvantmekaniska datorer. Vi kommer inte att bygga några kvantmekaniska datorer, men vi löser åtminstone delproblem inom detta område. Det är ett område som ligger långt fram i tiden men som är oerhört intressant, säger Gunnar Björk.

KTHs Linnécenter är ett samarbete mellan institutionen för mikroelektronik och tillämpad fysik i Kista och avdelningen för laserfysik på AlbaNova. Även Stockholms universitet är med på ett hörn, berättar Gunnar Björk.

– Sammanlagt kommer cirka 50 personer att få del av de pengar vi nu får av Vetenskapsrådet. Vår plan är också att rektytera några yngre förmågor till gruppen, helst kvinnor för att få en bättre könsfördelning, säger Gunnar Björk.

MER LÄSNING:
 
Här får du våra nyheter gratis
• Tidningen, i brevlådan (länk).

• Dagligt nyhetsbrev (länk).

245
elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)