About / Advertise
När svenska Hexagon i somras köpte amerikanska Intergraph var det troligen den största svenska företagsaffären någonsin inom mätteknik. Och ser man på alla företagsköp som Hexagon gjort så framträder ett tydligt mönster – mjukvara från förvärven ska användas på flera mätområden.
Mätjätten Hexagons strategi går ut på att köpa företag och tillämpa deras teknik inom andra områden. I första hand gäller det mjukvaran, där algoritmer från ett mätområde kan användas på andra. Men filosofin gäller även sensorer och laserteknik.
– Ta ett kugghjul och en bergskedja – de är fundamentalt olika och har helt olika dimensioner. Men mätmjukvaran kan vara densamma i stor utsträckning, förklarar kommunikationschefen Sara Kraft Westrell.
| HEXAGON Fram till 2000 var Hexagon ett spretigt skandinaviskt konglomerat med verksamhet från verkstadsteknik till fiskkonserver och förskolor. Förändringen initierades av Melker Schörling som köpte en stor aktiepost 1998, blev styrelseordförande 1999 och tillsatte Ola Rollén som vd 2000 med den uttalade uppgiften att förse bolaget med en kärnverksamhet och avyttra resten. Sedan dess har Schörling och Rollén blivit kändisar i affärspressen och gunstlingar bland aktiesparare. 2001 köptes amerikanska Brown & Sharpe, specialist på industriell uppmätning av tredimensionella objekt, med storkunder inom bil- och flygindustrin. Året därpå köptes CE Johansson, som jämte SPG och Scanlaser hör till fåtalet svenska verksamheter. 2005 köptes schweiziska Leica, stor inom mätinstrument för byggindustrin och inom geografisk mätning. 2007 köptes Novatel, ett kanadensiskt bolag inom satellitpositionering. Och i somras lade man ett bud på amerikanska Intergraph, med 4000 anställda. Under åren har också en rad verksamheter sålts eller börsnoterats som separata bolag. Hexagon har totalt 7500 anställda (före Intergraphköpet) i 39 länder. Nästa år räknar man med en försäljning runt 20 miljarder kronor och en vinst på 4 miljarder. Visionen är att vara ledande inom all mätning av en, två och tre dimensioner. |
Hexagon delar in mättekniken in i tre områden – makro, mikro och nano. Makro är sådant som landsgränser, berg och infrastruktur. Mikro är industriell mätning. Och nano är typiskt elektronik och medicin.
– Vi jobbar inom makro och mikro idag. I nano är vi inte aktiva. Det kan förstås ändras, men vi har mycket kvar inom makro och mikro.
Att produkterna är okända förklaras delvis av att de sällan säljs under namnet Hexagon. Istället lever de förvärvade bolagens varumärken vidare, som Leica, Novatel och Brown & Sharpe. Vart och ett är dominant i sin nisch – Leica inom geomätning (”makro” hos Hexagon), Novatel inom GPS-teknik och Brown & Sharpe inom mätning av tredimensionella objekt i exempelvis bil- och flygplansindustrin (Hexagons ”mikro”).
– Leica hade sensorer och laserteknik som var intressanta för mikroområdet. Och en hel del mjukvara kunde överföras från dit från vårt makroområde.
Intergraph – dyrare än Volvo
I somras lade Hexagon ett bud på amerikanska Intergraph, en storspelare inom såväl cad som GIS, geografiska informationssystem. Den affären är värd 15 miljarder kronor, vilket faktiskt är mer pengar än vad kinesiska Geely fick betala för Volvos personvagnar. Köpet ska stärka både mikro- och makrosidan, är det tänkt. Visionen är att kunna ta mätdata och få in denna direkt in i ett cadsystem.
– Idag talar inte mätsystemen och cadsystemen med varandra. Det behövs en brygga, en mjukvara som för över data. Med Intergraphköpet hoppas vi på, säg, 4–5 års sikt kunna ta mätdata rakt in i cadsystemet, både på mikrosidan och makrosidan. Till exempel vill vi kunna mäta upp en bergskedja med flygburna kameror och få data därifrån direkt in i ett GIS-system, säger Sara Kraft Westrell.
Ett typiskt exempel är oljeborrplattformar, där Intergraph idag är stort inom cad och där Hexagons instrument används för att mäta och skapa en ritning när oljeriggen är klar.
– Men där stannar processen idag. Framöver vill vi få in våra mätdata i Intergraphs mjukvara – då blir omkonstruktioner och ombyggen enklare.
Dessutom får Hexagon då vara med under betydligt längre tid. Att bygga en oljerigg kan ta omkring fem år, men den har en livslängd på 40 år med om- och tillbyggnader under tiden.
– Vi kan då vara med under alla åren. Och inom underhåll är marginalerna mycket bättre.
Central forskning och utveckling
I strategin ingår att ge de förvärvade bolagen stor frihet, och alltid ha lokalt rekryterad ledning. Men på en viktig punkt – forskning och utveckling – centraliseras verksamheten. Navet för bolagets FoU är ett bolag kallat Hexagon Technology Services AG som ligger i Schweiz och har omkring 1 000 anställda.
Mycket av FoU-verksamheten går ut på att ta fram nya mjukvaruversioner – alla program kommer i nya versioner var sjätte månad. Men man tar också fram helt nya produkter.
– När vi ser luckor i verksamheten ställer vi oss frågan om vi ska utveckla något själva eller köpa något företag. Ibland tror vi oss kunna göra något bättre själva än det som finns på marknaden. Och ibland hittar vi helt enkelt inget att förvärva, säger Sara Kraft Westrell.
Hexagon framhåller inte utan stolthet att man lägger omkring 10 procent av sin omsättning på FoU, och att man söker mellan 150 och 200 nya patent varje år.
