TERMISK SOLKRAFT produceras genom att solstrålningen koncentreras mot en punkt genom speglar eller parabolsystem. Värmen används för att hetta upp vätska som sedan driver en ångturbin och en generator för elproduktion. |
Vindkraft och solceller begränsas av att de är beroende av sällsynta material som indium och jordartsmetaller. Termiska solkraftverk lider inte av samma problem – de byggs till största delen av järn, aluminium, glas och sten, plus en liten mängd sällsynta material.
I vissa solkraftverk används smält salt som värmelager, vilket gör att verket kan leverera energi också under kväll och natt. Salt produceras visserligen i relativt begränsad mängd idag, men det skulle gå att fördubbla produktionen utan några större problem, enligt forskarna.
Silver är det enda potentiella problemet för termisk solkraft. Det produceras för lite silver, som används till de reflekterande ytorna. Hittills har man fått ihop ekvationen genom att återanvända redan utvunnet silver. Men silverreserverna har tömts.
Lösningen är enligt Chalmersforskarna att byta ut silvret mot aluminium. Priset är att effektiviteten på speglarna sjunker med cirka fem procent.
Under 1990-talet var intresset för termisk solkraft näst intill obefintligt, men under 2000-talet har tekniken fått en renässans. Idag används termiska solkraftverk i Spanien, USA, Australien, Egypten och Indien.
Europeiska bolag tittar på möjligheten att investera i solkraftverk i mellanöstern och norra Afrika, för att sedan leverera el till hela Europa.
Erik Pihl tror på en kombination av olika tekniker för att tillgodose framtidens behov av energi.
– Solceller, vindkraft och termisk solkraft fyller olika nischer i elsystemen. I Sverige ger vindkraft mycket energi på vintern när det är mörkt, kallt och blåsigt. Solceller ger istället som mest mitt på dagen. Den termiska solkraften kan fylla i luckorna eftersom den kan lagra värme.
Termisk solkraft fungerar bäst i varma och torra länder. För att solkraften ska börja användas i större skala, menar Erik Pihl att politikerna måste våga fatta beslut om att avsätta plats för att dra upp högspänningsledningar till mer nordligt belägna länder.
Dessutom behöver tekniken ekonomiskt stöd för att utvecklas. Det blir ett steg på vägen för att nå målen för koldioxidreduktion, och samtidigt blir tekniken billigare.
Även om det inte kommer att byggas några solkraftverk i Sverige finns här ett kunnande som går att sälja.
– Nästan samtliga av de turbiner som levereras till termiska solkraftverk byggs av Siemens i Finspång, och ABB är duktiga på överföringstekniken för att kunna bygga kraftverk långt bort.
Källa: Chalmers