About / Advertise
Det har gått två år sedan elektronikbranschen senast kartlades. De nya siffrorna visar på hälsosam tillväxt men svag marginal. Brist på kvalificerad personal och en osäker omvärld pekas ut som orosmoln samtidigt som det finns många möjligheter för branschen att växa.
Den som försöker jämföra den nya kartläggningen med den som gjordes år 2022 blir konfunderad. Antalet företag har blivit 400 färre samtidigt som antalet sysselsatta ökat med drygt 60 000 och omsättningen lyft med 400 miljarder kronor till 128 000 anställda respektive 620 miljlarder kronor.
Branschen växer visserligen några procent per år men skillnaderna beror på hur urvalet gjorts. Det studentdrivna managementkonsultbolaget Handelsconsulting i Göteborg – som står för det praktiska arbetet denna gång – har använt de så kallade SNI-koderna som klassificerar ett företag eller arbetsställe efter den aktivitet som bedrivs.
Senast räknades Ericsson, och andra bolag utanför kärngruppen, inte med. Det gäller exempelvis fordonstillverkare och mobiloperatörer. Dessutom togs ett antal bolag med slagig historia inte med. Det gäller exempelvis Fingerprint Cards, Polestar och Northvolt.
Ericssons berg-och-dalbana vad gäller vinsten har också lett till att ett antal slutsatser om hur det går för branschen redovisats både med och utan dem. De får slutsatserna att peka åt ”fel håll” vissa år.
Enligt rapporten bestod elektronikbranschens år 2022 av 3212 företag med 128 000 anställda och en omsättning på 620 miljarder kronor.
Undersökningen täcker perioden 2013 till 2022 och visar att branschen växer med knappt tio procent per år räknat i omsättning. Antalet anställda har ökat med fem procent per år vilket även den genomsnittliga personalkostnaden gått upp med, för att bli 538 000 kronor per år 2022.
När man sen kommer till frågan om hur mycket pengar branschen tjänar blir siffrorna spretigare, vilket framförallt beror på Ericsson. Det finns därför siffror både med och utan bolaget.
Tittar man på rörelsemarginalen mätt som EBITA (exkluderar ränta, skatt och avskrivningar) och vinstmarginalen (utan Ericsson) så toppade de år 2015 för att sedan sakta minska under perioden.
Även staplarna för sysselsatt kapital respektive eget kapital relativt vinsten toppar runt 2014–2015 för att sedan falla när Ericsson exkluderas. 2017 var bägge till och med negativa.
Handelsconsulting har också gjort en enkätundersökning och intervjuat företrädare för några företag. 241 stycken eller 4 procent av de tillfrågade svarade på enkäten och 14 företag deltog i intervjuerna.
Den fråga som flest tar upp är kompetensförsörjningen.
– Bristen på rätt kompetens är en utmaning som genomsyrar hela elektronikbranschen. Sverige har akut behov av fler utbildade elektronikingenjörer. Det är ett näringspolitiskt problem som behöver tas på större allvar, säger Olle Hulteberg, styrelseordförande för Smartare Elektroniksystem, i ett pressmeddelande.
En annan fråga som gav avtryck är den oroliga omvärlden. Här handlar det om leveransstörningar och handelskriget mellan USA och Kina som skapar problem.
Samtidigt medför det säkerhetspolitiska läget nya affärsmöjligheter. Flera företag i undersökningen lyfter fram en ökad efterfrågan på cybersäkerhet och avancerad försvarsteknik. Andra områden med potential är AI, medicinteknik och hållbara lösningar.
– Flera av samtidens stora utmaningar är helt beroende av avancerad elektronik. Miljö- och klimatkrisen ökar efterfrågan på återvinningsbara produkter och trycket på välfärden ökar efterfrågan på ny medicinteknik. Detta stärker i sin tur kraven på högspecialiserade medarbetare.
Rapporten finns här (länk).
