About / Advertise
Elektronikbranschen har vuxit snabbare och anställt fler än den genomsnittliga svenska industrin under det senaste decenniet. Dessutom med god lönsamhet. Det visar en färsk kartläggning som innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem tillsammans med branschföreningen Svensk Elektronik låtit en extern analysfirma ta fram.
FaktaUrvalet av företag är baserat på de så kallade SNI-koderna som Statiska Centralbyrån använder för att klassificera företag. Koderna är ganska grova och passar inte riktigt elektronikbranschen. En del handpåläggning har därför varit nödvändig, bland annat har företag som sysslar med elinstallationer tagit bort. Dessutom måste företagen ha minst två anställda för att få vara med i kartläggningen, det är samma gränsdragning som senast. |
– Det vi vill trycka på, är att det finns väldigt god tillväxt i antalet anställda jämfört med övrig industri, säger Thorbjörn Ebefors som är tillförordnad programchef på Smartare elektroniksystem.
Den nya rapporten omfattar åren 2011 till 2020, den förra gick till 2017.
– Det finns en eftersläpning innan årsredovisningarna kommer in så den är så aktuell den kan bli då 2021 års siffror och årsredovisningar är klara först i slutet av 2022.
För tre år sedan var det framförallt konsulterna som stod för tillväxten, denna gång handlar det även om tillverkande företag. Utvecklingen borde inte överraska. Konsulterna anlitas ofta i tidiga skeden av produktutvecklingen vilket så småningom ger avtryck hos de tillverkande företagen. Ytterligare en förklaring är att produktionen flyttar närmare utvecklingen och slutmarknaderna de senaste åren.
 |
| Thorbjörn Ebefors |
– Silex har gått från 130 till nästan 400, II-VI har ökat från 90 till närmare 200 och Inission har 80. Så bara i den gamla ABB Hafo-byggnaden i Järfälla finns 600 personer som sysslar med avancerad tillverkning. Dessutom har Mycronic har gått från 200 till 350 anställda och det finns många fler exempel säger Thorbjörn Ebefors och fortsätter:
– Startupboomen i hårdvarubranschen har inte riktigt slagit igenom i statistiken. Den kom 2018, 2019 och det dröjer ett tag innan dessa bolag har anställda som ger genomslag i SCB statistiken. Många entreprenörer jobbar kvar på universiteten under uppstartsfasen.
Antalet företag är ungefär detsamma som senast, drygt 3600. Däremot har antalet anställda ökat med 11 procent till 63 000 medan omsättningen lyft med hela 26 procent till 213 miljarder kronor. Tittar man på förädlingsvärdet har det ökat med 13 procent sedan 2017 och 53 procent sedan 2011.
Siffrorna gäller kärngruppen av elektronikindustrin, det vill säga tillverkande företag, konsulter och distributörer. Tre typexempel är Flir, Semcon och Arrow.
Viktigt att notera är att fem stora företag som satsat hårt de senaste åren inte tagits med. Det är fyra i fordonsbranschen: Nevs, Veoneer, Polestar och Northvolt plus biometriföretaget Fingerprint Cards vars omsättning först sköt i höjden för att sedan falla.
– De är snabbväxande outliers med stora investeringar som slår väldigt hårt på siffrorna, som skulle bli hoppiga. Inkluderar man dessa fem bolag adderas det för 2020 ytterligare 3 000 anställda och 15 miljarder kronor i omsättning.
Om man tar ett steg upp i näringskedjan till företag som använder elektronik i sina produkter – men där elektroniken inte är kärnverksamheten – hittar man bjässar som Ericsson, Scania, Volvo och Saab.
Dessa företag är ungefär dubbelt så många som de rena elektronikföretagen, eller 8 000 stycken. Antalet sysselsatta är 262 000 och omsättningen lite drygt tusen miljarder kronor.
 Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.Prenumerera kostnadsfritt! |
Siffrorna är ungefär desamma som 2017 enligt förra rapporten bortsett från omsättningen som ökat med cirka 200 miljoner kronor.
Det finns också en tredje kategori med företag som Astra Zeneca, Telia och LKAB. Dessa är ungefär dubbelt så många som i kategori två och behöver elektronik för att kunna leverera sina produkter och tjänster.
På rätt spårInnovationsprogrammet Smartare elektroniksystem har hittills beviljats anslag i tre etapper av Vinnova, totalt nio år fram till 2024.
Det handlar om cirka 45 miljoner kronor per år varav tre fjärdedelar fördelas på olika utvecklingsprojekt medan 15 procent läggs på områden som programmet väljer att satsa på, bland annat tryckt elektronik och den så kallade Elektronikhandboken. Precis ut ur startblocken är ett strategiskt projekt kring privata Industriella 5G-nät. – Vi har gjort uppdateringen för att visa att vi är relevanta. Vi vill ha den som underlag inför SIP 2.0, nästa generations strategiska innovationsprogram som skall sökas 2023 och beslutas 2024, säger Thorbjörn Ebefors. Myndigheten vill då se färre program men med större budgetar för att nå kraftfullare systemeffekter och samhällsutmaningar på områden som är strategiskt viktiga för Sverige. – Ytterligare ett motiv med kartläggningen var att ta reda på om de områden som får pengar via utlysningarna fortfarande är relevanta. Ett sidospår i kartläggningen har därför tittat på vad forskarvärlden presterat i form av publikationer, hur flitigt dessa har citerats och vad som patenterats. De sju spetsområdena: Rapporten visar inte helt överraskande att Antenn-, mikrovågs- och terahertzsystem toppar alla listor, oberoende om det handlar om forskningspublikationer eller patentansökningar. Förklaringen stavas Ericsson som bedriver mycket av sitt utvecklingsarbete i Sverige i samarbete med universitet och högskolor och dessutom är Smartare elektroniksystems största industriella medfinansiär. God tvåa är sensorer och strax därefter kommer inbyggda system liksom mikro- och nanoteknik. – De har högt citeringsindex, vi har tittat på hur många av de svenska lärosätenas publikationerna som är topp tio i världen och topp en procent. För exempelvis Antenn-, mikrovågs- och terahertzsystem är 31,5 procent av publikationerna bland de 10 procent som citeras oftast medan hela 7 procent tillhör den högsta topp-1 procenten som citeras allra flitigast och således håller yppersta världsklass. – Sedan tog vi exakt samma nyckelord och tittade på patent som en måttstock på industrirelevansen. Där såg vi en ganska liknande utveckling. Söker man patent tror man att tekniken har ett kommersiellt värde, säger Thorbjörn Ebefors. Även patentlistan toppas av Antenn-, mikrovågs- och terahertzsystem följt av sensorer och inbyggda system. De tre områdena har minst tredubblat antalet ansökningar av globala förstalandspatent under mätperioden 2013 till 2019. Förutom att visa för Vinnova, politiker och utbildningsväsendet att det finns en framgångsrik svensk elektronikbransch – och att den är livskraftig och relevant – finns ytterligare ett syfte: att kunna visa det även för andra myndigheter, och dessutom ha SCB-data att stödja sig på. – Det är fortfarande en ganska osynlig bransch trots att det fanns 66 000 anställda år 2020 och det inte finns någon industribransch som växer så snabbt i Sverige. En nagel i ögat på många är att vi som ett av ett fåtal länder inte ställt oss bakom EU:s IPCEI ME/CT-satsning som drogs igång 2021 för synnerligen viktiga projekt inom mikroelektronik och kommunikation med mål att minska unionens beroende av omvärlden för halvledare och säkra upp kritiska komponenter till framtidens 5G- och 6G-system. Uppfattningen att Sverige saknar halvledarföretag stämmer helt enkelt inte, även om det inte finns den typen av spektakulära mega-fabriker som Intel ska bygga i östra Tyskland. Däremot finns världsledare som mems-foundryt Silex i Järfälla, ST Microelectronics fabrik för kiselkarbidsubstrat i Norrköping, Swegan och Epishines kommande fabriker i Östergötland, II-VI:s snabbt växande laserfabrik i Järfälla, Mycronics tillverkning av laserritare för fotomasker i Täby och inte att förglömma Ericssons utvecklingsverksamhet för asicar i ledande processnoder till basstationerna. – Ericsson är alltid loket som drar, så det var bra att de ihop med andra ville ha ett kompetenscenter för IC-design i Sverige. Det visar att värdet även ligger i hårdvaran, säger Thorbjörn Ebefors. Ytterligare ett sätt som rapporten ska användas på, är att visa för SYO-konsulenterna att det finns en stor och växande arbetsmarknad som är relevant för studenterna. |
