Solcellsmarknaden domineras helt av Kina. Men den nionde december blåste startsignalen för ett projekt att etablera masstillverkning av solceller även i Europa.

Kina har idag en global marknadsandel på 85 procent. EU har bara 0,6 procent.

Bo Normark

– Vi är i det läge som batteriindustrin var i 2016. Utöver viss produktion av solcellsmoduler finns i stort sett ingen tillverkning i Europa, säger Bo Normark.

Han är industristrateg på EIT Innoenergy som ska koordinera satsningen. EIT Innoenergy organiserar redan batterisatsningen, och får ett förnyat förtroende med solsatsningen. Det är ett kvitto på att kommissionen är nöjd.

– Så här borde EU alltid fungera, har EU:s ordförande Ursula von der Leyen kommenterat batterialliansens arbete.

– Vi ska försöka göra om reptricket, säger Bo Normark.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen, januari 2023. Prenumerera kostnadsfritt!

Elektroniktidningen kontaktade honom för att diskutera skillnader och likheter mellan satsningarna.

Målet är enkelt att formulera i termer av solceller: en produktionskapacitet i EU på 30 GW år 2025. Det kommer att motsvara mellan halva och hela EU:s behov samma år.

Som jämförelse installerades 41 GW solceller i Europa fjol och 28 GW året innan. Under varje år sedan 2017 har Europa installerat allt större volymer.

Det som konkret hände den nionde december var att en solallians formerades, European Solar Photovoltaic Industry Alliance. 

Den motsvarar den tidigare batterialliansen EBA, som även är den stora förebilden för hur solalliansen ska lägga upp sitt arbete. Ekosystemet ska kartläggas, flaskhalsar ska pekas ut, rekommendationer ska tas fram liksom utbildningar och träningsprogram – solcellsekosystemet väntas komma att sysselsätta 400 000 personer i Europa.

Andra programpunkter är samarbeten och partnerskap. Forskning och utveckling ska få pengar. Cirkuläritet och hållbarhet finns förstås på agendan.

EU:s installtioner av solenergi ökar. Även det djärva scenariot kan överskridas. Det gjorde det i fjol, trots att prognosen lades i fjol somras.

Och roller ska fördelas.

– Vad vill industrin att kommissionen ska göra? Vad kan medlemsländerna göra och vilka satsningar är industrin själv beredd att göra?

Batterisatsningen leddes av industrin – det tror Bo Normark var viktigt.

– Vår lilla roll var att vara katalysator. 

Ett av de första stegen är att identifiera pengar som kan användas till stöd och ekonomiska garantier. 

– Vi har ju inga egna pengar.

Men pengar finns. Exempelvis återställningsfonden efter pandemin. Andra möjligheter är att stimulera medlemsländer att stödja lokala satsningar eller till och med att temporärt skriva om EU:s statsstödsregler.

VAD GÄLLER FORSKNING, teknik och kompetens tycker Bo Normark startläget är bättre än det var för batterisatsningen. Teknik finns och även produktion. EU tar många patent och har bra maskiner för volymproduktion av solceller. Vi har inverterare och andra viktiga komponenter. Det stora som saknas är egna solceller i volym.

Bo Normark tror att EU kommer att kunna rekrytera kompetens från Asien, liksom skett under batterisatsningen. 

Och liksom batterisatsningen lockat samtliga stora batteritillverkare att planera produktion i EU, tror han att kinesiska företag kommer att bygga egen produktion i Europa av både solceller och övriga delar av ekosystemet.

– Om EU går ut med ordentligt stöd kommer du garanterat att få se kinesiska fabriker i Europa. Det är nog mycket sanno­likt.

Råmaterialsproblematiken för batterier finns tyvärr även för solceller i form av ett behov av jordartsmetaller – som finns i Kina. Det adresseras under ett handlingsprogram som EU driver för att åtgärda råvarubristen inom alla industrier, särskilt akut inom energisystemet.

En intressant skillnad är att alla länder globalt samtidigt tog klivet upp i gigavolymer av battericeller. Vad gäller produktion av solceller har Kina idag redan ett stort försprång. Där ser Bo Normark ett möjligt problem.

– Förväntningarna på oss är gigantiska. Jag tror solindustrin blir en jobbigare utmaning på det viset. 

Kina har sedan länge en omfattande subventionering av sin industri. 

– Jag tror inte folk förstått den enorma skala som Kina pumpar in subventioner i sin industri – 1,7 procent av BNP varje år – 400 miljarder dollar – för att utveckla sin industrikapacitet.

I september gjorde ­dessutom USA som svar på Kina en gigantisk industrisatsning, Inflation Reduction Act, IRA. Den subventionerar såväl batteriproduktion som installation och produktion av sol- och vindenergi.

– Det är historiens i särklass största subventionsprogram. 

IRA blev ett av de stora samtalsämnena under kickoffmötet för solalliansen. ­Batterialliansen har formulerat ett förslag till svar på IRA:s subventioner inom sitt område. Solalliansen kan komma att producera ett motsvarande förslag.

– Jag tror att vi väldigt snart kommer att få se ett papper som liknar det som skrevs för batteri­satsningen.

EU funderar på att stämma USA inför WTO för IRA, men Bo Normark tror inte på handels­krig.

– Fienden är Kina, för att tala klartext. Jag tror att USA och Europa kommer att kroka arm för att undvika att kannibalisera på varandra. 

I ETT AVSEENDE tror Bo Normark förutsättningarna för solsatsningen är bättre än för batterisatsningen: den bromsades av skeptiker, inte bara bland politiker utan även bland biltillverkare.

– Det var många som inte trodde att Europa skulle kunna skala upp så snabbt. De såg Peter Carlssons planer som helt orealistiska.

Den här gången kommer alla vara på båten från början, tror han.

– Nu finns ett exempel. Vi vet att detta faktiskt är något som EU klarar av att göra.

Vi pratar om vilka fler satsningar som EU kan tänkas vilja göra – vätgas, kärnkraft, elnät, vindkraft, råämnen? Bo Normark ser möjligheter till koordinerade satsningar överallt, det händer mycket i det europeiska energisystemet. Möjligen att vindkraften står bra på egna ben, bortsett från jordartsmetallerna.

– Allt du nämner är intressant. Europa ska inte vara beroende av produktion i andra länder. Det är inte så att världshandeln ska braka samman och man ska sluta med handel. Men att man ska vara helt beroende av import på kritiska produkter – den tiden tror jag är förbi, och för ganska lång tid framöver.

– Det är något jag brukar tjata om, att det som pågår här är en revansch för tillverknings­industrin, en pånyttfödelse.

Även chipsatsningen faller under samma resonemang. 

– Processen har dessutom accelererats av Covid och kriget i Ukraina. Det är inget självända­mål att vara självförsörjande, men det är livsfarligt att inte ha någon produktion alls.

USA svarar på EU:s satsning I EU byggs nu dussintals cellfabriker. Men USA har vaknat ur dvalan efter Trump och lockar över batteritillverkare med extrema subventioner.  När batterialliansen EBA grundades 2017 fanns bara battericellstillverkning i små volymer i Europa. Det är fortfarande nästan sant. Men EIT Innoenergy räknar idag till hela 46 cellfabriker under uppbyggnad eller i planeringsfasen. EU hoppas att Europa kommer att täcka 90 procent av sin egen efterfrågan på battericeller år 2030. Det kan vara en rimlig förhoppning. Alla de stora battericellstillverkarna har bestämt sig för att etablera produktion i Europa. En eller ett par av dem producerar redan. Den europeiska bilindustrin är fullt ut med i satsningen – bland annat gör VW, BMW, Stellantis och Mercedes stora investeringar.  Northvolt – den första heleuropeiska fabriken – har startat produktion i Skellefteå. Den har visserligen inte accelererat till massvolym ännu. – Men Skellefteå har kommit lika långt som Gigafactory i Nevada hade efter motsvarande tid. Man har lyckats väl med att få in kompetens utifrån. Det har stor betydelse. Därmed inte sagt att alla satsningar kommer att lyckas, utan det kommer förmodligen att ske en konsolidering. – Det finns de som är mer och mindre seriösa, om man ska vara ärlig, säger Bo Normark. Trump var under sina år en bromsklots för allt som stavades omställning. Det gynnade EU – asiaterna kom hit istället med sin batteritillverkning. Men nu gör USA en rejäl comeback. I september i fjol annonserade landet att fyra biljoner kronor skulle satsas på batteriekosystemet i ett program kallat IRA (Inflation Reduction Act) med syfte att stimulera amerikansk tillverkning. IRA är en enorm satsning. Om Northvolt byggde sin Skellefteåfabrik i USA skulle den få sju miljarder kronor i skatterabatter, enligt EIT Innoenergy.  Årligen. I sju år.  Så det är inte konstigt att Northvolt, Tesla och hela batteribranschen nu prioriterar upp USA och talar om att lägga planer i Europa på is. Kaoset i elpriser som följt på Ukrainakriget har blivit ytterligare ett argument.  EBA kallar situationen för ett nödläge och efterlyste ett EU-svar på IRA i början av december, för att rädda kvar investeringar på en biljon kronor under 2023 och 2024.  – Vi tog fram en lista på projekt som är hotade om man inte gör någonting. Det vore förödande att inte göra någonting alls, säger Bo Normark.