– Vi såg att det fanns ett kunskapsgap inom hållbarhet och elektronik och tänkte att då får vi väl överbrygga det. Se vad som finns, vad kan vi göra, och bygga upp kunskap om vad en hållbar värdekedja innebär, säger Sjoerd Haasl på forskningsinstitutet Rise.

På den tiden – för drygt två år sedan – var han ansvarig för en enhet kallad Sensorer och material på Rise.

Tillsammans med några kollegor som var inne på samma spår formulerade de en ansökan till ICT Forum (Acreos tidigare ägare) som nappade på idén. En ytterligare ansökan har också beviljats finansiering från EU via Tillväxtverket.

– Bägge satsningarna har väldigt liknande syfte: att bygga kompetens och att skapa medvetenhet kring de utmaningar och möjligheter som elektronikvärdekedjan har inom hållbarhet.

En viktig del i arbetet är att sprida den kunskap som byggs, och påverka industrin. Den 11 september genomfördes en heldag i Stockholm tillsammans med branschföreningen Svensk Elektronik. Där presenterade företrädare från både Rise och industrin sina erfarenheter och vad de kan hjälpa till med.

Det handlade om frågor som vilka material de jobbade med, effektivisering av energiförbrukningen och hur elektroniken kunde återvinnas eller återanvändas.

Sjoerd Haasl

– Vi har också bidragit till en vitbok inom EPoSS (the European Association on Smart System Integration) som tittat på prioriterade satsningar för hållbar elektronik.

Att Rise numera kan ta på sig den här typen av uppgifter ligger i linje med intentionerna när forskningsinstitutet bildades år 2016 genom sammanslagning av ett antal mindre institut. De hade var för sig inte muskler att stötta industrin när den påverkades av ett antal förnyade direktiv som EMC, RoHS, WEEE och energispardirektivet.

– Vi såg att det fanns olika experter inom Rise som fångat upp den komplexa utmaningen och som drivit hållbarhetsfrågor inom sina respektive expertområden.

Kärntruppen i det som döpts till Green Electronics Initiative är 15 personer som lägger en betydande del av sin tid på detta. Många fler har bidragit till kunskapsuppbyggnaden som gjort det möjligt för Rise att komma med i EU-finansierade projekt inom området hållbar elektronik, hittills två projekt.

– Dels ger det mycket resurser, dels bygger vi nätverk kring det.

En mindre del av verksamheten har varit fyra exjobb med fokus på hållbarhet inom elektronikområdet.

– Ganska snabbt insåg vi att det finns verktyg för hållbarhetsutvärdering där livscykelanalys (LCA) är ett.

Men även om institutet redan hade ett 40-tal anställda som jobbar med området, fanns det ett stort uppdämt behov av kompetens kring LCA inom elektronikområdet.

– Vi har sedan dess tagit in en LCA-expert som börjat forska på miljöprestandan av elektronik samtidigt som fyra elektronik­ingenjörer utbildade sig i LCA-metoder.

Tittar man specifikt på klimat­avtrycket av en mobiltelefon kommer, enligt en studie som Ericsson utfört, den största delen, så mycket som 88 procent, från tillverkningen. Resten är från användningen. Som kan vara så kort som tre år innan man byter till en ny.

– Kan man fördubbla livstiden av en mobiltelefon är det självklart att man nästan halverar inverkan, säger Sjoerd Haasl.

Ett liknande exempel går att hitta hos tyska Siemens som tar tillbaka och uppdaterar datortomografer. Även om de inte har lika bra prestanda som den senaste modellen finns det en marknad.

Både USA och EU är inne på samma spår med lagstiftning som ska ge elektroniken ett längre liv. Det handlar om att tvinga tillverkarna att göra det möjligt att reparera produkterna genom att tillhandahålla reservdelar, verktyg och instruktioner under ett antal år efter tillverkningen, det som i EU kallas Right to Repair Directive.

Ett annat aktuellt område är PFAS (per- och polyfluorerade ämnen), som används som flamskyddsmedel och som är mycket svåra att bryta ner i naturen. Det finns i massvis i produkter och EU har ett regleringsförslag ute på konsultation med ­ambitionen att fasa ut ämnena till 2025. Rise har kunskap inom området och arrangerade ett webbsänt seminarium i början av oktober för att förklara hur elektronikbranschen påverkas.

Ytterligare ett område där institutet har kunskaper sedan länge är datacenter. Någonstans mellan 2 och 3 procent av elförbrukningen i västvärlden går till just datacenter så att försöka sänka elförbrukningen är intressant både för att sänka driftskostnaderna och ur ett hållbarhetsperspektiv.

Institutet har tittat på kyllösningar för edge-noder med bara några tiotal servrar och därmed lite andra randvillkor än i stora datacenter.

– Vi har sökt stöd i ett EU-program för att kunna bygga en prototyp med innovativa kyllösningar.

Men hållbarhet av ­elektronik handlar också om andra ­värden, som social och ekologisk håll­barhet, som var de sällsynta jordartsmetallerna kommer ifrån eller hur miljön påverkas av de giftiga ämnen som ofta används i tillverkningen.

En ledstjärna för Rise är att alltid utgå från vetenskapliga fakta, annars finns alltid risken att slutresultatet blir någon form av ”greenwashing”.

– Det är därför vi gör kunskapsuppbyggnad, för att vi ska kunna göra det som är rätt och inte bara ser bra ut, säger Sjoerd Haasl.

Hur är intresset i branschen?
– Det är ett spann från enstaka aktörer som brinner för detta och vill driva omställningen. De är trevliga att samarbeta med. I andra änden är de väldigt avvaktande och säger att de kommer att göra saker när regelverket säger det.

Behoven är ändå likartade. I bägge fallen behöver företagen förstå och prioritera de frågor de måste arbeta med och omsätta dem i praktiken i sina affärs­modeller.

Hållbarhet håller också på att bli en förutsättning för att få offentlig finansiering både i Sverige och i Europa.

– Man märker att det efterlyses allt oftare och att hållbarhets­aspekten är viktig när det handlar om offentlig finansiering.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Men allt handlar inte om elektroniken och dess avtryck på miljön. Elektronik kan också bidra till att göra samhället mer hållbart. Exempelvis skedde den här intervjun via Teams, istället för att författaren åkte ut till Kista för att träffa Sjoerd Haasl.

– Vi sitter på en enorm möjlighet med elektronik som möjliggörare för hållbar omställning. När man pratar digitalisering kan den hjälpa till att sänka koldioxidanvändningen med 2 till 20 procent beroende på vem man frågar.