Det är skördetid på SEC, Svenskt elektromobilitetscentrum. Kompetenscentrumet har en nyckelroll för forskning och utveckling inom elektrifiering av fordonsdrift och att bidra till att minska användningen av fossila drivmedel.

Under förra året avslutades den fjärde etappen i programmet räknat från starten 2007. Det innebär att ett 40-tal forskningsprojekt har kommit i mål, samtidigt som en kull med 20 personer disputerat eller tagit licentiatexamen.

SEC startade en gång som Svenskt Hybridfordonscentrum. Men för snart sju år sedan bytte det namn och idag är det ett av de största och äldsta kompetenscentrumen på energiområdet.

Huvuduppgiften är att producera forskningsresultat och svara för kompetensförsörjningen när det gäller elektrifiering. Centrumet har också en mycket viktig roll som plattform för kunskapsutbyte mellan forskare och industri. Det är något som Linda Olofsson understryker, hon är föreståndare för kompetenscentrumet:

– Området utvecklas så snabbt just nu och behovet av kommunikation på det här området är enormt. Vi erbjuder en plattform där industrin och forskare kan mötas och dela resultat och idéer med varandra.

Idag har SEC närmare 25 partners. En stor del av forskningsprojekten drivs på de tekniska högskolorna Chalmers, KTH samt i Linköping, Lund och Uppsala. Dessutom är företagen i fordonsindustrin med, liksom flera forskningsinstitut.

Linda Olofsson återkommer till rollen som gemensam informationsplattform för forskare och industri. Kontakterna mellan alla aktörer på området är viktiga.

– Även forskningsprojekt som finansierats på annat sätt än genom SEC kan associera sig till oss, säger hon.

SEC har ett litet kansli hos Chalmers i Göteborg, som leds av Linda Olofsson sedan fem år tillbaka. Hon är civilingenjör och doktor i teknisk fysik med flera års erfarenhet av att starta och driva ett bolag inom nanoteknikområdet. I nio år var hon också anställd på det stora statliga forskningsinstitutet Rise.

Idag rullar det många elektriska personbilar på vägarna samtidigt som produktionen av tunga fordon och arbetsmaskiner rampas upp runt om i världen. Så såg det inte ut för femton år sedan när kompetenscentrumet startade. Det innebär att även SEC:s roll håller på att förändras och bli bredare. Linda Olofsson understryker vikten av att kompetenscentrumet fortsätta vara relevant.

Etapp fem i SEC:s forskningsprogram som inleddes 2022 och som kommer att pågå till 2027 består av fem forskningsteman. (Se faktarutan här intill). Tre av dem är inriktade på forskning och utveckling av fordon. De övriga två är systeminriktade. ”Vehicle grid” gäller hur samverkan mellan elnätet och laddbara bilar ska se ut. Här är en viktig fråga att kapaciteten i elnätet finns på rätt ställe. Det andra systeminriktade temat handlar om hur elektrifieringen av fordonsflottan ska genomföras.

Linda Olofsson menar att tydlig och långsiktig utveckling av policy och regelverk är viktigt för både investeringar och innovation på området. Ryckighet och kortsiktiga förändringar minskar förtroendet och hindrar viljan att våga investera i nya effektiva tekniker.

– Vi initierar forskningsprojekt som rör styrmedel och policies. Vi är forskare, vi kommer alltså inte att tala om hur olika styrmedel ska användas. Däremot kan vi utvärdera vilka konsekvenserna blir om vi använder ett visst styrmedel.

Det innebär att ni behöver involvera forskare med samhällsvetenskaplig kompetens i en så tekniktung organisation som SEC är?

– Den kompetensen finns bland våra partners. Väg- och trafikforskningsinstitutet, VTI, ingår i SEC och forskningsinstitutet Rise är blev ny medlem häromåret, svarar Linda Olofsson.

SEC finansieras till en tredjedel genom statliga anslag, till en tredjedel över universitetens budgetar och till en tredjedel av industrin. Högskolorna och industrin väljer om de ska bidra med forskartimmar eller om de ska skjuta till reda forskningspengar. Med den finansieringsmodellen så når SEC upp till en budget på gott och väl en kvarts miljard kronor för den innevarande femårsperioden fram till 2027.

Ser man enbart på de statliga anslagen som går direkt, så ser summan betydligt beskedligare ut, 18,5 miljoner kronor i år. Anslagen fördelas via Energimyndigheten. Handläggare på myndigheten är Klaas Burgdorf, med en bakgrund från Volvo Cars. Han säger att SEC är ett av elva kompetenscenter som Energimyndighetens finansierar.

– Det är ett av de två största kompetenscentrumen inom Energimyndigheten. SEC har en nyckelroll när det gäller kompetensförsörjning inom området. Samtidigt är granskade forskningsresultat ett viktigt mål i sig, påpekar han.

Klaas Burgdorf konstaterar också att det råder en turbulent arbetsmarknad på området elektromobilitet. Det betyder bland annat att doktorander ibland rekryteras av industrin innan de hunnit bli klara.

– Jag ser det som ett kvitto på att vi är relevanta. Vi har inte behövt avbryta projekt för den sakens skull, det brukar gå att ersätta dem som lämnar även om det medför en extra belastning för institutionerna, menar han.

Klaas Burgdorf säger också att han ser fram emot de lunchseminarier som kommer att presentera resultaten från SEC:s etapp fyra.

Vad finns då kvar att göra inom de forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs inom SEC?

Anders Grauers, forskare vid Chalmers har varit knuten till kompetenscentrumet sedan 2011 som teknisk specialist på elektromobilitet, ger en positiv bild av läget.

– Vi har kommit mycket långt och har en bra lösning för omställning. Egentligen finns alla tekniska komponenter framme. Elfordon med batterier är oftast bästa lösningen för att köra fossilfritt, menar han.

– Problemen är att få fram verktyg till transportföretagen som gör att de kan passa in tekniken i sin verksamhet. Det handlar om att få användarna att ställa om.

Enligt Anders Grauers är tekniken tillräckligt bra för att användas. Samtidigt finns några hinder kvar:

• Priserna på elektriska fordon har ännu inte kommit ner så mycket som behövs.
• Kunskapen om tekniken är ännu inte tillräcklig hos användarna.

HITTILLS HAR DET i första hand handlat om att elektrifiera vägtrafiken, den har fått gå före på grund av den stora marknaden. Elektrifiering av andra fordonsslag ligger fortfarande längre bort i tiden. Samtidigt testas små elektriska flygplan på korta sträckor. Elektriska färjor används för kommersiell trafik i bland annat Öresund sedan flera år tillbaka.

När det gäller vägtrafiken pekar Anders Grauers på de trögheter som finns inom institutioner och på marknaderna. Ett sådant exempel är osäkerheten om tillgång laddplatser. Ett annat problem är dagens klimatpremier för tunga elektriska fordon är ofördelaktiga för leasinglastbilar, vilket kan bli ett hinder för små åkeriföretag som vill elektrifiera.

– Det finns fortfarande en tröskel för elfordonen. Det behövs statligt stöd för att komma över den. Det är därför vi vill tala om och forska om policy.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Samtidigt hävdar Grauers att vändpunkten för en allmän elektrifiering av vägtrafiken kommer allt närmare. För SEC innebär det att verksamheten går från teknikutveckling till implementering av tekniken. Det behövs också forskningssamarbeten för att genomföra den här elektrifieringen, det är en systemutmaning säger han.

– Stämningen inom branschen är en helt annan idag än när vi startade. Då fanns en överpessimism i industrin om allt som handlade om elfordon och batteridrift.

– Men ändå, fortfarande förstår inte alla hur bra det går och hur nära vi är målet.