About / Advertise
En egen halvledarfabrik med den senaste processtekniken för prototyper och mindre serier. Det var strategiskt viktigt för Ericsson i början av 90-talet.
Den så kallade submyfabben i Kista skulle både ge kunnande och garanterad kapacitet på halvledarområdet.- Vi måste förstå kiselprocessen på detaljnivå för att systemkonstruktörerna skall fatta rätt beslut, sa Christer Jungsand på dåvarande Ericsson Components.
Han hävdade också att mikroelektroniken var avgörande på en rad områden, bland annat ATM och bredbandskommunikation. Dessutom gav en egen fabrik bättre möjligheter att snabbt få fram prototypkretsar.
Första kiselskivan
Den första kiselskivan passerade genom fabriken i juni men den skarpa produktionen förväntades inte komma igång förrän året därpå.
Fabriken var byggd för en CMOS-process på 0,5 μm med möjlighet att uppgraderas till 0,35 μm. Processen hade licensierats från Texas Instruments och hade fyra metallager. Det fanns också möjlighet att gör BiCMOS-kretsar med den.
Från början körde man på sextumsskivor med många maskiner var förberedda för åttatumsskivor vilket man så småningom uppgraderade till.
Totalkostnaden låg på mellan 800 och 900 miljoner kronor. Ericsson har under årens lopp investerat ytterligare minst en miljard i olika uppgraderingar av fabriken som numera använder åttatumsskivor och mest tillverkarkar radiokretsar, bland annat Bluetoothmoduler.
Halvledartillverkningens strategiska betydelse inom koncernen är helt annorlunda idag än 1994. När koncernchefen Kurt Hellström intervjuades i Dagens Industri den 15 december 2001 fick han frågan varför försäljningen av Microelectronics har gått så trögt. Detta trots att energisystemen såldes av redan i januari 2000 till Emerson och i september samma år såldes komponentdistributionen till Eurodis. Sommaren 2001 delades dessutom bolaget i tre enheter, en för mikroelektronik, en för optoprodukter och en för kraftmoduler.
Dagen Industri ställde frågan: Hittar ni ändå inga köpare?
"Nja? Vi har en storlek på verksamheten som är för stor för att vara bara ett labb och för litet för att var långsiktigt konkurrenskraftigt."
Ser du en snar lösning?
"Vi känner ingen brådska. Vi vill inte bara sälja, utan hitta en industriell framtidslösning. Den som köper blir en stark, nära partner till Ericsson."
Per Henricsson
