EU tänker använda alla till buds stående medel för att se till att avregleringen av Europas telekommarknad går som planerat. En gemensam, öppen telemarknad är en förutsättning för Europas omvandling till informationssamhälle.

Det säger EU-kommissionären Martin Bangemann i en exklusiv intervju med Elektroniktidningen.

Det är lätt att fastna för den stereotypa bilden av EU-kommissionären Martin Bangemann. Stor, kraftig, tunnhårig tysk politiker, oftast omnämnd som Doktor Bangemann - man kan utan svårighet teckna ett nidporträtt där han personifierar den rike, dryge, mäktige Bryssel-broilern.

Men så fort man lyssnar på vad han säger så ändras bilden. Martin Bangemann är initierad och intresserad, han svarar inte undvikande som många politiker gör - tvärtom är han påläst, bjuder på sig själv och refererar gärna till litteratur och film.

Efter en intervju har man intrycket av att ha mött en sympatisk, synnerligen professionell fullblodspolitiker med ett hjärta som klappar för Europa.

Martin Bangemann, 62, är EUs högste ansvarige för industri- och telekommunikationsfrågor. Han har en vision om Informationssamhället, ett Europa som inte bara är världsledande på informationsteknik utan även utnyttjar denna teknik till människornas fromma. Småföretag och regioner ska blomstra, arbetslösheten ska minska och folken i Europa ska komma närmare varandra, allt med hjälp av IT.

- I USA talar man om att bygga informationsmotorvägar. För oss är människorna det viktiga. Vi vill skapa ett samhälle där medborgarna inte är rädda för att ta till sig informationsteknikens möjligheter, säger han.



Liberalisering och avreglering


Han är i Stockholm för att delta i prisutdelningen i Bangemannutmaningen, tävlingen i informationsteknik mellan Europas större städer som initierats av Stockholm. Och han säger att han är lite förvånad över namnet.

- Jag vill verkligen inte vara en utmaning för någon, skämtar han i sitt tal vid ceremonin i Stadshuset.

Men nog har han med sitt ständiga tal om liberalisering och avreglering utmanat ett stort antal telekomförvaltningar och regeringar runt om i Europa. Det är i stor utsträckning Martin Bangemann som ligger bakom den liberaliseringsprocess som den 1 januari nästa år ska resultera i en öppen telekommarknad över hela Europa. Med avregleringen ska Europas teletaxor komma ner till den nivån som råder i USA.

- Vi är på rätt väg. För några år sedan låg telekostnaderna tio gånger högre i USA. I dag är de kanske sex gånger högre.

Liberaliseringsprocessen ifrågasätts då och då av såväl monopolinnehavare som regeringar. Men det ororar inte Martin Bangemann.

- Vi kommer att hålla tidtabellen. Vi har medel - och vi kommer att använda dem - för att tvinga de länder som försöker sinka processen, säger han med tydlig adress till Spanien och andra länder där myndigheterna har uttalat klar skepsis över fördelarna med avreglering.

Och ska man vara noggrann så är det snarare en omreglering som Martin Bangemann vill åstadkomma. För som den jurist han är - han doktorerade i juridik på universitetet i München 1964 - så poängterar han gång på gång lagarnas betydelse.

- Vår uppgift som politiker är att ta fram ett ramverk som reglerar konkurrensens villkor, säger han.

- Dessutom är det vårt jobb att missionera om det vi tror på, predika den avreglerade marknadens lov, säger han och ler.



Massiv användning


För avregleringen är bara första steget, ett steg som i Bangemanns värld dessutom är passerat sedan länge. De nödvändiga besluten är fattade, och det är "bara" genomförandet som återstår.

Nästa steg på vägen mot informationssamhället består i uppmaningar till massiv användning. I Martin Bangemanns vision arbetar alla skolor i Europa med multimedia och Internet, små och stora företag gör sina affärer på elektronisk väg, och industrin drar nytta av den kommande sammansmältningen av tele, data och kultur.

Bibliotek och andra allmänna kulturinrättningar ser till att klyftan mellan informationsrika och informationsfattiga inte blir så stor. Idéerna finns beskrivna i detalj i Bangemanns handlingsplan.

- Det riktigt svåra just nu är att få fram lagar och spelregler som ger aktörerna maximal frihet utan att medborgarnas integritet för den skull hamnar i farozonen. Ingenstans i världen har man lyckats med detta. Ändå är det bråttom, för medborgarnas skull.

En annan sak som politikerna kan - och enligt Martin Bangemann bör - göra är att ge stöd till forskning och utveckling.

- Det gäller framför allt små- och medelstora företag. Inom EU är vi stolta över att så många mindre företag nu har börjat etablera samarbete över nationsgränserna.

- Naturligtvis skulle många stora företag klara sig bra utan EU-stöd. Men vi uppmuntrar dem, och det kan ge dem den impuls som behövs.

- För den viktigaste skillnaden mellan oss och amerikanerna är att där, på andra sidan Atlanten, är man inte lika rädd för att ta till sig ny teknik. Vi i Europa tvekar hellre än agerar, och den rädslan måste vi politiker försöka råda bot på, säger Martin Bangemann.

Adam Edström