Var femte anställd i elektronikindustrin i Sverige jobbar i ett utlandsägt företag. Och de flesta stora svenska koncerner har idag engelska som koncernspråk.

Att behärska det engelska språket i tal och skrift har därför blivit absolut nödvändigt för den som vill ha jobb i elektronikindustrin.


Internationaliseringen av den ökar lavinartat. 1997 var 14 procent i det svenska näringslivet anställda i utlandsägda företag. Inom elektronikbranschen var siffran 22 procent.

För elektronikingenjörer innebär internationaliseringen att kunskapskraven ökar. Det räcker inte längre med att vara teknikvirtuos - man måste också kunna språk.

De flesta stora företag har idag engelskan som koncernspråk. Ericsson har det, Pharmacia och Astra har det, och till och med Volvo - som tills nyligen var en symbol för det svenskaste svenska.

- Vi märker av internationaliseringen väldigt kraftigt. Allt fler behöver jobba på engelska, berättar Stefan Haglund, rektor för Företagsuniversitetet i Stockholm, ett eget bolag under Folkuniversitetet.

- De stora koncernerna, som Ericsson, satsade på språk sedan 70-talet. Men sedan 1992 har vi sett en påtaglig ökning över hela linjen. De språk som efterfrågas är framför allt svenska som främmande språk och engelska. Svenskan för chefer, gästforskare och andra som kommer hit för att jobba under några år, säger Stefan Haglund.

Det är bara på de riktigt höga positionerna, som vd eller expert rekryterad från utlandet, som man kan klara sig med enbart engelskan.

- En viktig del av språkkurserna, som alltid är behovsanpassade, är utbildning i affärskultur. För kulturerna skiljer sig åt, redan på så nära håll som mellan de nordiska länderna. Då är det dumt att ta för givet att man vet hur exempelvis amerikansk affärskultur fungerar, säger Haglund.



Engelska på alla nivåer


Frågar man Folkuniversitetet så är det Västsverige som upplevt den kraftigaste boomen. Där har engelskan haft en renässans de senaste tre åren.

- Företagen köper hela kurser eller så skickar de sina anställda till våra ordinarie kurser. Och det gäller inte bara ingenjörer utan folk på alla nivåer, från folk på golvet och uppåt, säger Charlotte Day på Folkuniversitetets företagssektion i Göteborg.

- Folk får mindre tid men de behöver mer och mer kunskap. Det ser vi i en enorm efterfrågan på seminarier och föreläsningar om skillnader i affärskultur. Då kan det handla om allt från USA och England som Ryssland eller Kina. Vi har lärare från ett 40-tal länder som undervisar både i sina modersmål och om sina erfarenheter från andra länder.

Söker man ett ingenjörsjobb på Ericsson är det absolut nödvändigt att kunna språk. Annars får man inte jobbet. Här hemma handlar det om goda kunskaper i svenska och engelska.

För trots aktiviteter i hela världen har företaget inte ännu några direkta behov av andra språk, även om sådana värderas som en extra merit. Detta för att engelskan numera alltid och överallt används som arbetsspråk.

- Ericsson har som mål att alla ska ligga på gymnasienivå i engelska år 2003. Vi satsar mycket pengar på att språkutbilda personalen, såväl externt som internt, säger Stig Cederberg, personalchef på Ericsson Components.



Ökade kunskaper


- Men det har definitivt skett en stor förändring i kunskap de senaste tio åren. Naturligtvis för att vi fått in utomnordisk kompetens i företaget men framför allt för att vi har mycket mer akademiker. Exempelvis tvingas ju ingenjörer förkovra sig på egen hand för att klara utbildningen, berättar Cederberg.

Även på små företag är språket viktigt. Profoto i Skarpnäck har omkring 25 anställda. Företaget gör studioblixtar för yrkesfotografer och omsätter 35 miljoner kronor varav 90 procent går på export till framför allt USA och Japan.

Profoto har två anställda på engelskakurs. De är de första som företaget skickat på språkförkovring, berättar utvecklingschefen Johan Nicander.

Nästan hela Profotos export går på USA och Japan. Leverantörer och distributörer finns utomlands.

- När vi anställer tar vi svenskan för given. Att kunna läsa och skriva engelska är ett absolut krav. Men ovana vid det muntliga brukar gå ganska snabbt att träna upp, säger Nicander.

Att man behärskar svenska språket och utrycker sig väl i tal och skrift tar arbetsgivaren numera för givet. Att man kan engelska, åtminstone det skrivna ordet, är ett absolut. Och har man dessutom andra tungomål på sin lyra så ses det som extra meriterande. De dagar är ett minne blott då det räckte med att kunna allt om teknik. Idag gäller social kompetens, kommunikation och affärsmannaskap på alla nivåer. Och verktyget tycks vara engelska.

Erika Ingvald Frilansjournalist