About / Advertise
En styrkretskärna, en mikroprocessorkärna och en gränssnittskärna.
Det är tre av de inköpta IP-block Hans Bengtsson varit involverad i det senaste året.
Hans Bengtsson ansvarar för metodiken kring konstruktionsblock på avdelningen för asic och ASSP på Ericsson Components. En av arbetsuppgifterna är att stå i kontakt med olika IP-leverantörer, en annan att agera intern stödingenjör när inköpta konstruktionsblock används i olika Ericssonprojekt.
Och att en intern stödingenjör kan komma till nytta säger egentligen en hel del om inköpta kärnor - det är inget man trycker in i den egna kretsen i en handvändning. Hans Bengtsson berättar om sina erfarenheter från tre konstruktionsblock med olika storlek och svårighetsgrad.
Den första och enklaste var en styrkretskärna som levererades i form av Verilogkod på registernivå - en mjuk kärna alltså. På köpet kom även syntesskript, testbänk och stimuli för simulering.
- Vi fick ett par dagars utbildning av leverantören. De gick igenom arkitekturen, Verilogkodens struktur och vilka parametrar man kunde skruva på.
Som exempel på skruvbara parametrar nämner han adressbredder och avbrottshanteraren.
- Sedan gjorde vi ett tillämpningsexempel för att ta reda på prestanda och egenskaper. Vi la ihop den köpta Verilogkoden med egen kod och simulerade och syntetiserade mot ett flyttbart asicbibliotek. Totalt blev det runt 10 000 grindar.
Smärtfritt samarbete
Hans Bengtssons grupp tog inte fram kisel, däremot används kärnan numera i ett antal skarpa projekt inom andra Ericssonavdelningar.
Hur pass smidigt var det då att använda just den här kärnan?
- Det gick faktiskt relativt smärtfritt. Samarbetet med leverantören fungerade väldigt bra.
Då var det mer problematiskt med nästa kärna - en mikroprocessor med komplicerad konstruktion som bland annat innehöll asynkrona delar. Ett externt företag gjorde själva konstruktionen men Ericsson Components kom med synpunkter. Företaget levererade sedan en nätlista, något som brukar kallas fast eller seg kärna.
- Vi ville styra exakt hur vissa delar skulle konstrueras för att kunna göra en optimal layout, säger Hans Bengtsson.
En svårighet låg just i att hans grupp behövde veta i detalj hur kärnan var konstruerad. Därmed tappar man ju lite av poängen med att köpa färdiga byggblock. Men det fanns egentligen ingen annan väg att gå.
- Det var ganska jobbigt och vi fick lägga ner mycket tid. Men det var just den kärnan vi ville ha - både prestandan och utvecklingsverktygen lockade, säger Hans Bengtsson.
Mjuk och seg
Det tredje exemplet var en blandat analog-digital kärna med gränssnitts- såväl som styrfunktioner som köptes av en tredjepartsleverantör. Hans Bengtsson beskriver den som lite blandat mjuk och seg. De digitala delarna levererades på registernivå, de analoga delarna på schemanivå, vilket motsvarar nätlistenivå. IP-leverantören gjorde även syntesen och en stor del av layouten utifrån Ericsson Components specifikation.
- Vi gav dem exempelvis våra konstruktionsregler och flyttbara bibliotek, säger Hans Bengtsson.
Verifieringen sköttes dels av leverantören, dels av Ericsson Components. Men här stötte man ibland på patrull, delvis på grund av att de båda företagen använde olika konstruktionsmiljöer.
- Det tog längre tid än beräknat. Ibland hade vi olika åsikter om huruvida saker fungerade eller inte.
Om du ser tillbaka på det senaste årets erfarenheter av inköpta kärnor, vilka tips har du då till konstruktörer som funderar på att köpa färdiga konstruktionsblock?
- IP-leverantören ska gärna ha samma verifieringsmiljö som man själv har. Och det gäller att vara väldigt noggrann när man skriver avtal: Vad ska levereras? När ska det levereras? Vilka är deras åtaganden? Och vilka är våra? Man ska dessutom börja med det kommersiella avtalet tidigt, det kan ta lika lång tid att förhandla fram ett avtal som att konstruera in blocket på kretsen.
Charlotta von Schultz
