Inom industriell automation har Olle Alsholm, VD på STFI, alltid varit före sin tid. När Elektroniktidningen vill presentera honom som Mr Automation protesterar han i varje fall inte.

På sextiotalet tjänstgjorde Olle Alsholm vid IBMs forskningslabb i USA. Därefter deltog han i införandet av världens första fabrikstäckande datoriserade automationssystem inom skogsindustrin.

Idag är han VD för STFI, Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut, nästgårds KTH i Stockholm.

Karriären har varit spikrak. Redan vid unga år blev denne tvåmetersyngling civilingenjör, kemi, vid Chalmers. Samma år, 1961, tog han jobb som processingenjör vid Gruvöns bruk, tillhörande Billerud. 1963 fick han ett USA- stipendium och avlade året därpå en M.Sc-examen i kemi vid Columbia University i New York. Sitt intresse för automation finslipade han följande år hos IBM Research Center i San José, Kalifornien. Redan 1965 presenterade han en uppsats vid namn An on-line mathematical model of a fine paper machine.



Gruvön första fabrikstäckande


Med den bakgrunden har Olle Alsholm alltid varit före sin tid inom industriell automation. När Elektroniktidningen vill presentera honom som Mr Automation protesterar han i varje fall inte. Åtminstone inte om vi håller oss till skogsindustrin.

Väl tillbaka i Värmland deltog han i införandet av världens första fabrikstäckande automationssystem, vid Gruvön. Han jobbade som utvecklingsingenjör, projektledare och sedan som avdelningschef under den hektiska utvecklingsfas då Gruvön mer än fyrfaldigade sin massa- och pappersproduktion.

Från 1978 var han chef för Billerudkoncernens centrala forsknings-, utvecklings- och teknikenhet i Säffle, inklusive divisionen för internationella projekt. Då Billerud fusionerades med Stora 1984 blev han VD för Stora Teknik AB i Falun och Säffle.



Långt från Källe-regulatorer


Och nu sitter han således här, som chef för STFI sedan 1990. Han är dessutom ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Längre än så går det knappast att komma på den bana han en gång valde.

- Då, i mitten sextiotalet, var det Källe-regulatorer som gällde, minns han från sin pionjärinsats med att automatisera driften vid Gruvön.

- Chefen, Torsten Källe, ifrågasatte förstås vad en kemiingenjör kunde om automation. Men det gick bra ändå. Vi byggde allt från början. Inklusive Valmets regulatorer, som vi byggde om.

- För IBM och dess Nordiska Laboratorium, som var Billeruds partner, var det här The Project. Många mycket kvalificerade människor deltog. Bland annat "producerade" projektet två professorer i reglerteknik: Karl-Johan Åström vid LTH, idag en världsauktoritet, och Torsten Bohlin vid KTH, som tidigt testade adaptiv reglering.

Till Gruvön inbjöds folk från hela världen.

- Systemet var inte bara ett tekniskt mät- och reglersystem, utan även ett administrativt system för bland annat orderbehandling, rapportering och kvalitetsuppföljning. Det hade ingen gjort tidigare.

IBM erbjöd flera andra industribranscher ett liknande koncept. En som snabbt insåg systemets potential för kedjan order-produktion-lagerhållning var Percy Barnevik, då vid Sandvik, berättar Olle Alsholm.



Köper elektronikkunnandet


Idag är det impulstekniken som gäller inom den skogsindustriella forskningen. En kemiteknisk spetsteknik som ska spara dyr energi vid papperstillverkningen genom att forcera torkning, ytbehandling och glättning.

Basen är STFIs forskningspappersmaskin FEX, som snart ska få ett nytt styrsystem från ABB.

Ny automation är ett område som avnämarna, svensk skogsindustri, alltid varit snabba att nyttiggöra. STFI intar en tätposition även internationellt, inte minst för sina innovationer inom givartekniken. Specialutrustningar man till stor del konstruerar själva.

- Det rena elektronikkunnandet köper vi i regel utifrån. Men flera specialkretsar låter vi tillverka direkt för vår räkning.

En röd tråd i Olle Alsholms karriär är intresset att utveckla människor. Forskningen vid kunskapsföretaget STF innebär ett nära samarbete med många kvalificerade personer.

- Att dessutom se unga människor utvecklas till kvalificerade ledare inom såväl forskning som industri är nog det mest stimulerande man kan uppleva, betonar Olle Alsholm.

En av hans mer udda bidrag till samhället är introduktionen av snökanonen i Sverige. Som entusiastisk utförsåkare såg han till att ordna underlaget för sig.

- Det är automation det också, säger han anspråkslöst.

Åke Bergh