Konstruktören behöver inte längre välja mellan engångsprogrammerade styrkretsar och maskade kretsar.
Från amerikanska WSI kommer ett tredje alternativ, den programmerbara periferikretsen med både minne, logik och kommunikationsportar.
Tillsammans med en minneslös processor kan periferikretsen ersätta flera av de kretsar som normalt används i inbyggnadstillämpningar. Periferikrets plus mikroprocessor eller styrkrets räcker.
Periferikretsarna innehåller programmerbar logik, flera kommunikationsportar, raderbart programminne EPROM och snabbt statiskt minne SRAM.
Världsmarknaden för dylika kringkretsar är värd mer än två miljarder dollar i år, enligt WSI.
En periferikrets kan tillsammans med en mikrostyrkrets eller processor också ersätta en dyrare engångsprogrammerad krets, OTP. Samtidigt slipper man gå över till maskade processorer med de risker det innebär.
Passar de flesta processorerKretsarna finns i tre modeller. De enklaste har 256 kbit till 2 Mbit EPROM-minne inbyggt, 16 kbit statiskt minne, två logikblock för adressavkodning, ett sidregister för extern adressering och 19 programmerbara in- och utgångar.
Till detta kommer ett programmerbart gränssnitt mot en 8- eller 16- bitarsprocessor. Gränssnittet stödjer både multiplexerade och icke- multiplexerade adress- och databussar.
De flesta stora processortyper kan användas, exempelvis 80C31 och C51, Motorola HC08, HC11 och 68000 och Intels 80C196.
De mer avancerade kretsarna innehåller något flera in- och utgångar och dessutom 24 makroceller med generellt programmerbar logik. Värstingarna har allt detta plus timrar, räknare och en avbrottshanterare. Med dessa kan man till exempel konstruera enklare tillståndsmaskiner.
Utvecklad Eprom-teknikWafer Scale Integration, WSI, är ett tretton år gammalt företag som till en början bara gjorde EPROM-kretsar. Det gick inte så bra kommersiellt sett varför man vidareutvecklade sin EPROM-teknik och integrerade den i periferikretsarna.
Tekniken bygger på ett delat styre (på engelska split gate) i motsats till de traditionella staplade styrena (stacked gate).
Det delade styret gör cellen mindre och ökar minnestätheten, allt enligt WSI.
Vidare använder företaget betydligt högre ström vid läsning, vilket ger snabbare kretsar. Åtkomsttiderna varierar mellan 25 och 200 nanosekunder.
WSI äger ingen fabrik, utan låter Sharp och National Semiconductor stå för kiseltillverkningen. I Sverige representerades företaget förut av Memec, men har nu bytt till Dipcom, som också ingår i Memeckoncernen.
MIKAEL ZACKRISSON