Fredrik johansson är 25 år och har läst till civilingenjör i automation-mekatronik på Chalmers. - Att exjobbet handlade om elektronikproduktion och att det blev Ascom Tateco var mer eller mindre en tillfällighet. De såg ett behov och jag hade en kontakt där, säger Fredrik Johansson. Han är glad att det blev så och ser elektronikindustrin som mycket intressantare än den traditionella verkstadsindustrin. - De har kommit mycket längre. Det finns betydligt mer att göra i elektronikindustrin.

Ascom Tateco tillverkar kommunikationsprodukter, bland annat telefoner, personsökare, basstationer och larm. Herrljungafabriken har två ytmonteringslinor. Den ena är avsedd för volymproduktion och den andra för prototyper och förserier. Det var på den senare som förbättringsarbetet skulle fokuseras.

Ytmonteringslinan installerades i maj 2003 och var i slutet av inkörningsperioden när exjobbet började i oktober. Linan består av laddare, screentryckare, en ytmonteringsmaskin från Siemens, en ytmonteringsmaskin från Mydata, en avsyningsstation, lödugn och en staplare för de färdiga korten.

Siemensmaskinen monterar olika standardkomponenter som är gemensamma för de olika produkterna. Komponentmatarna behöver därför sällan bytas när man ställer om linan för ett nytt kort. Förhållandet är det omvända för Mydatamaskinen och mycket av arbetet kretsar kring den. Det gäller framför allt förberedelser för nya kort som kräver att komponentmatarna laddas med nya komponenter.

Jobbade i linan
I operatörernas arbetsuppgifter ingår också att avsyna korten före lödning och att reparera felaktiga kort.

- Jag började exjobbet med att gå med i produktionen och göra de delar av arbetet som inte krävde speciella förkunskaper. Jag gjorde också studiebesök på SKF och Ericsson för att få idéer, säger Fredrik Johansson.

Parallellt med detta utfördes litteraturstudier för att hitta en lämplig analysmetod.

- Ascom ville gå teoretiskt till väga. Vi provade först flödesanalys och resursbehovsanalys. Även om de inte ledde ända fram så var det arbetet inte förgäves. Vi lärde oss en hel del om processerna.

Den metod som visade sig fungera var frekvensanalys. Där ställer man upp olika tillstånd för maskinerna och studerar hur länge de befinner sig i de olika tillstånden. Fredrik Johansson hittade tio olika tillstånd på ytmonteringslinan, det var bland annat normal drift, inlopp tomt, maskin stoppad, utlopp fullt. Sedan antecknades var femte minut för varje maskin vilket tillstånd den befann sig i.

- En fördel med metoden är att den inte fokuserar på operatörerna utan på processen som sådan.

Dessutom är det enklare att beskriva maskinernas tillstånd än operatörernas olika arbetsmoment.

- Det är inte säkert att de anställda fullt ut kan beskriva sitt arbetssätt och ofta utförs arbetet lite olika beroende på vem som arbetar för tillfället, säger Fredrik Johansson.

Frekvensanalysen visade på ett antal problem som inte var allt för svåra att åtgärda.

- Vi diskuterade resultaten med personalen som jobbar på linan och tillsammans kom vi fram till vilka saker som skulle förändras.

- Vi fick resurser från företaget för att göra förändringarna, säger Fredrik Johansson.

Skapade mer yta
De synliga förändringarna som genomfördes var till en början layoutrelaterade och innebar bland annat att man flyttade en skärmvägg en halvmeter. Det gjordes för att skapa mer yta kring maskinerna och sedan städades det på arbetsplatserna.

Det skapades också två nya arbetsplatser för att ladda komponentmatare till ytmonteringsmaskinerna. Tidigare fanns bara en arbetsplats för det och där utfördes också annat arbete för att serva Mydatamaskinen.

Ytterligare en förändring var att det sattes upp en hylla för att förvara komponenter som inte användes för tillfället. Dessa förvarades tidigare på rullvagnar som inte hade några fasta platser. Vagnarna med överblivna komponenter kördes ut på lagret när någon ansåg det lämpligt.

- Det som vägde tyngst var den posi-tiva inställningen hos de som jobbade med ytmonteringslinan, säger Fredrik Johansson.

Dessa små förändringar och det faktum att personalen var med på förändringsarbetet bidrog till att göra fas två enklare. Då tittade han på omställningsrutinerna, det vill säga hur arbetet med att ställa om linan vid byte från ett kort till ett annat kunde göras snabbare.

- Det fördes konstruktiva diskussioner med personalen om vad som skulle förändras och tillsammans kom vi ganska snabbt fram till lösningar. Det kanske inte är den optimala lösningen men vi har en gemensam utgångspunkt för vidare förbättringar och har skapat rutiner för arbetet.

Huvudtemat i förändringen är att så mycket som möjligt av omställningsarbetet ska göras innan linan stängs ned vid kortbyte, så kallat yttre ställ.

Finns mer att göra
En hel del saker återstår att analysera och utvärdera. En av dessa är hur Mydatamaskinens optimeringsprogram bäst utnyttjas för att bidra till effektiviteten.

Programmet, som kallas My Speed, räknar för varje kort ut i vilken komponentmatare som de enskilda kom-ponenterna ska placeras för att själva monteringsarbetet ska gå så snabbt som möjligt. När serierna är korta kan det gå åt mer tid till att flytta runt på alla magasinen än den tid man sparar in på att själva monteringen går fortare. Därför kan det i en viss brytpunkt vara bättre att optimera på ställtid.

Från början skedde alla diskussioner med hela gruppen men exjobbet har skapat en positiv inställning till förändringsarbete. De två skiftlagen, som består av fem respektive sex personer, har utsett två personer vardera som ska representera dem i det fortsatta förändringsarbetet.

- Även om siffrorna för februari och mars visar att antalet monterade komponenter ökat så tror jag det finns en del kvar att göra, säger Fredrik Johansson.

Efter exjobbet har han fått projekt-anställning på Ascom Tateco för att titta på den andra linan.

- Jag tror att det går att hämta in mycket även om den kör större serier.

Per Henricsson