Internet kommer att påverka hur vi köper och säljer komponenter. Frågan är bara hur och i vilken grad. Elektroniktidningen samlade ett tiotal framstående aktörer i komponentbranschen till en rundabordsdebatt för att få svar.

- Om ett år kommer 30 procent av våra order via Internet.

Lennart Stjernström på Ericsson Electronic Services är övertygad om att World Wide Web är ett bra medium för komponenthandel. För några veckor sedan lanserade hans företag den första svenska virtuella komponentkatalogen. Och gensvaret har varit översvallande om man får tro honom själv.

- Jag blir inte ens förvånad om 30 procent visar sig vara en underskattning, säger han.

Men på Elektroniktidningens rundabordsdebatt var det inte många som delade hans vision. Tvärtom, industrins representanter var överlag skeptiska.

- Vi köper inga komponenter över nätet idag, och tänker nog inte göra det om ett år heller, kommenterade Kaj Falkenlund, inköpschef på ABB Network Partner.

- Internet är nog bra till mycket, men jag vill ha personlig kontakt med den jag köper av, konstaterade Lars Nicander på legotillverkaren JFAB-Cenmatic.

- Fullt så fort går det nog inte, menade Jan-Erik Larsson, intranetansvarig på Ericsson Data, som dock framhöll att på några års sikt är 30 procent en låg siffra.

- Marknaden kommer inte att ta fart förrän vid sekelskiftet. Fram till dess gäller det för både köpare och säljare att positionera sig, sade han.

- Det här är fortfarande entusiasternas lekstuga, sade Kaj Falkenlund.

Per Lindberg, Elfas VD, var en aning mer visionär. Men bara en aning.

- Man ska inte underskatta kraften i entusiasternas lekstuga. Men några 30 procent inom ett år tror jag inte på.

Då protesterade Kennet Jansson på KTH, den ende i församlingen som faktiskt funderade på att handla komponenter via Internet.

- Vadå, entusiasternas lekstuga? I den akademiska världen har Internet använts i över 15 år. Vi beställer massor av saker över nätet. Hittills har det mest blivit programvara och böcker, men nu när det går att köpa även komponenter så kommer vi självklart att titta på den möjligheten också, sade han.

Ericssons Lennart Stjernström log och hälsade honom välkommen till den virtuella butiken.



Väntar på kunderna


Att vänta och se verkar annars vara den rådande inställningen bland de svenska leverantörerna. Elfa har en måttligt avancerad hemsida på nätet, Avnet-Nortec likaså. Farnells svenska dotterbolag har inte ens en egen hemsida. Ingen av VD- arna för dessa företag säger sig vara stressad av utvecklingen.

- När kunderna säger att de vill ha den här tjänsten så kommer vi att kunna erbjuda den, sade Hans Timan, VD på Farnell Components och lutade sig bakåt.

Varken hans företag eller någon annan distributör har dock gjort någon djuplodande undersökning bland kunderna.

Även om branschen är skeptisk till handelsmöjligheterna är enigheten nästan rörande över hur bra Internet är för informationssökning och marknadsföring. Bengt Edlund på National Semiconductor, en halvledartillverkare med prisbelönt hemsida, berättade om en undersökning man gjort för ett år sedan i USA där det finns cirka en miljon potentiella kunder.

- Av dem kan våra säljare nå 0,75 procent. 5 procent kan nås via distributörerna, 10 procent via direktmarknadsföring och 30 procent via annonser i tidningarna.

- Med Internet kan vi nå 75 procent, alltså 750 000 konstruktörer, hundra gånger fler än våra säljare når. De här siffrorna drev oss ganska hårt att få fram en bra tjänst, konstaterade han.

- Internet är ju som tidvattnet, det går helt enkelt inte att stoppa. Då får man försöka se till att vara längst fram på vågen. Rent statistiskt har man då konkurrenterna bakom sig, sade han.

Ted Ricksäter, VD för distributören Avnet-Nortec, menade att Internets främsta förtjänst var att all teknisk information alltid kunde hållas uppdaterad.

- Konstruktörer måste ju alltid ha den senaste informationen, och det enda säkra sättet är då att ladda ner uppgifterna från Internet.

- Alla andra metoder är mossiga, tillade han.

Däremot var han skeptisk till handelsmöjligheterna över Internet och menade att EDI, elektronisk dokumenthantering, var ett fullgott alternativ för många aktörer. Ted Ricksäter berättade att ungefär 35 procent av Avnet-Nortecs affärer går via EDI idag, och andelen växer.

- EDI kommer att vara ett starkt alternativ till Internet tills säkerhetsfrågorna är lösta, hävdar han.

Han medgav dock att EDI krävde en viss kritisk massa hos det köpande företaget, och blev inte förvånad när småköparna i församlingen inte hade några planer på att börja med EDI.

Lennart Stjernström var inte lika orolig över säkerhetsfrågorna.

- Vi hanterar än så länge alla Internetorder precis som faxorder. Kunder som normalt har kredit hos oss får kredit även när de beställer via Internet, övriga får betala per postförskott som vanligt, sade han.



Ingen besparing


Man skulle kunna tro att katalogdistributörerna såg en stor besparingspotential i Internet. För katalogproduktion är ett dyrt nöje - Elfa, Farnell och Ericsson betalar ett par hundra kronor per exemplar för sina kataloger. Ändå tror inget av dessa företag på några reella besparingsmöjligheter.

- Våra kunder säger att de absolut inte vill avstå från katalogen, även om de får både CD och Internet. Medierna kompletterar varandra, och möjligen på ställen där det finns dubblettkataloger skulle man kunna tänka sig en viss besparingseffekt, sade Per Lindberg på Elfa.

- Katalogen kommer definitivt inte att dö ut. Men kanske behöver vi inte trycka lika många i framtiden, hoppades Lennart Stjernström på Ericsson Electronic Services.

- Vi vill inget hellre än att sluta producera en dyr katalog. Men det är ju inte vi som styr utvecklingen, det är våra kunder och de vill ha kataloger, konstaterade Hans Timan.

Man ska också komma ihåg att en bra Internettjänst är långtifrån gratis att producera. Och att tjänsten måste vara bra om den ska locka tittare. Kennet Jansson från KTH underströk kvalitetsaspekten.

- Sökbarhet och snabbhet är oerhört viktigt. Långsamma Internetsidor med massor av intetsägande bilder blir man bara arg på. Överdriven grafik är typexempel på entusiasternas lekstuga.

- Det går fortare att söka i vår virtuella katalog än i vår papperskatalog, inflikade Lennart Stjernström.

- Det spelar ingen roll hur snabbt det går på nätet. Jag vill ha min papperskatalog, kommenterade Lars Nicander på JFAB.

- Vi vill ha både katalog, CD och Internet, konstaterade Kaj Falkenlund på ABB Network Partner.

I teorin kan alla komponentköpare via Internet få tillgång till aktuell information om priser, lagersaldo, allokeringar med mera oavsett var i världen man befinner sig.

Men branschföretagen verkade måttligt pigga på att lägga ut sådana uppgifter på nätet. Aktuella priser finns visserligen i Ericssons virtuella katalog, och Elfa har en egenutvecklad elektronisk handelstjänst där användaren kan räkna ut lagersaldot för enskilda produkter.

- Men vi skulle aldrig släppa ut uppgifter om allokeringssituationen på nätet, konstaterade Lennart Stjernström.

- Det är knappast meningsfullt, situationen skiljer sig så mycket mellan länder och regioner, menade Bengt Edlund.

Kaj Falkenlund menade att han får uppgifter från andra ABB-bolag världen runt om priser och eventuella brister. Såväl ABB som Ericsson har globala, välutvecklade system för den typen av informationsinhämtning.

Bengt Edlund menade att Internet gör att småför